Sent på måndagseftermiddagen kommer oväntade uppgifter.

Tidöpartierna gjorde sänkningen av reduktionsplikten till ett av deras viktigaste vallöften.

Nu kommer uppgifter om att regeringen vill höja reduktionsplikten.

Det rapporterar SVT.

Har fått kritik

Sänkningen av reduktionsplikten har fått kraftig kritik från flera håll.

Enligt uppgifter till SVT så vill Tidöpartierna nu höja nivån på reduktionsplikten igen, från 6 till 10 procent.

Vill sänka skatten

Samtidigt har regeringspartierna för avsikt att sänka drivmedelsskatterna ytterligare.

– Det viktiga var effekten på priset, inte vilka styrmedel som används, säger en källa om saken till SVT.

Sverigedemokraternas pressavdelning bekräftar beskedet, och menar att höjningen kompenseras av just sänkta drivmedelsskatter.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger de för Aftonbladet.

Det är reduktionsplikt

Reduktionsplikten har under de senaste åren varit en hett omdebatterad politisk fråga.

Energimyndigheten förklarar vad som egentligen menas med reduktionsplikt.

– Reduktionsplikten är ett styrmedel för att driva på inblandning av klimatsmarta biodrivmedel, förklarar myndigheten.

– Den innebär att leverantörer av bensin, diesel och flygfotogen måste minska växthusgasutsläppen med en viss procentsats genom att blanda in biodrivmedel.

Kan höjas igen

Energimyndigheten fortsätter.

– Det innebär att alla drivmedelsleverantörer måste minska växthusgasutsläppen från berörda drivmedel med en viss procentsats.

– Drivmedelsleverantörer ska se till att drivmedlet bidrar till att drivmedlen minskar klimatpåverkan. Det uppnås genom att gradvis öka inblandningen av biodrivmedel.

Sedan 1 januari 2024 är reduktionsnivåerna 6 procent för bensin och diesel, och 3,5 procent för flygfotogen, någonting som nu alltså kan vara på väg att höjas igen.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen