21 april 2026

UPPGIFTER: Putins stora skräck – farligare än Nato

2026 04 21

Putin är inte rädd för Nato, men för någonting helt annat.

Den ryska regimen är inte främst rädd för Nato, och kriget i Ukraina handlar inte primärt om territoriella frågor.

Putins rädsla handlar om någonting annat, och krav på stora ukrainska eftergifter leder därför fel, menar Zak Schneider, policyfellow vid Ukrainian Congress Committee of America (UCCA).

”Missförstår kärnproblemet”

Det är inte Natos utvidgning som skrämmer Putin, menar Schneider i en opinionstext i Newsweek.

Putin är mer rädd för sin egen befolkning än för Nato.

– Kreml är inte främst rädd för NATO:s utvidgning, eller för var en ny gränslinje ska dras. President Vladimir Putin är rädd för ryssar. Fred för Ryssland kommer att innebära inhemsk instabilitet, skriver Schneider i artikeln.

Diskussionen om att avsluta kriget genom ukrainska eftergifter leder därför fel, menar han.

– Förslag som pressar Kiev att ge upp territorium missförstår kärnproblemet: Putins rädsla för vad som händer när kriget upphör. Det euro-atlantiska samhället måste förstärka den rädslan och sätta press på Ryssland, menar Zak Schneider.

Putin kan inte avsluta kriget eftersom regimens svaghet då kommer att blottas. Ryssland kan inte demobilisera utan att destabilisera sig självt.

LÄS OCKSÅ: Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

Jämför med Sovjetunionen

Att fortsätta kriga är därför en ren överlevnadsstrategi från Putins sida, menar han.

Putins popularitet ökade kraftigt efter annekteringen av Krim 2014 och invasionen av Ukraina 2022.

Regimen behöver en yttre fiende för att hålla ihop landet, enligt Schneider.

– I Kremls ögon skulle ett slut på kriget—genom eldupphör och förhandlad lösning—underminera det yttre hotet, och därmed Putins makt, skriver han.

Det finns en stor rädsla för att krigsveteraner ska komma hem till Ryssland och skapa social oro, vilket hände efter Sovjetunionens krig mot Afghanistan.

– Det misslyckade kriget skickade chockvågor genom det sovjetiska samhället, och samverkade med ekonomisk stagnation, nationalistiska klagomål och elitsplittringar. Resultatet blev det tyranniska Sovjetunionens kollaps, menar Schneider.

Omvärlden bör därför utnyttja Rysslands svagheter och sätta press på Putinregimen snarare än att försöka tvinga fram ukrainska eftergifter.

– Precis som under kalla kriget ligger västvärldens fördel inte i eskalering för sin egen skull, utan i att tvinga Moskva att konfrontera oförenligheten mellan yttre aggression och inre stabilitet. Putins största rädsla är inte nederlag utomlands. Det är demobilisering på hemmaplan, skriver Zak Schneider i artikeln.

LÄS OCKSÅ: Vill höja bidrag för ensamstående

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

I veckan vände sig Volodymyr Zelenskyj till USA.

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen