UPPGIFTER: Putins nya vapen förändrar allt

2024 03 10

Vladimir Putins Ryssland använder ett nytt vapen som förändrar balansen på slagfältet i Ukraina.

Situationen vid fronten i Ukraina har förändrats.

Ryssland har ett nytt vapen som ger stora fördelar vid fronten.

Det rör sig egentligen om en gammal bomb från Sovjettiden.

Men genom att konvertera den har Ryssland förvandlat den till ett betydligt farligare vapen som skapar stora problem för Ukraina.

– Ryssland har börjat använda en kraftfull bomb som har decimerat Ukrainas försvarsstyrkor och förändrat balansen på fronten, rapporterar CNN.

Tillfogar allvarlig skada

Bomben är en FAB-1500.

Genom att konvertera den gamla Sovjetbomben och förse den med styrsystem och glidflygsanordning har Ryssland gjort den till ett mycket effektivt vapen.

Det är en bomb som kan släppas av stridsflygplan från en distans på 60-70 kilometer.

Bomben skapar en krater som är 15 meter bred.

– Varför de använder FAB-1500? För att den skada som tillfogas av den är väldigt allvarlig, säger en ukrainsk soldat till tv-kanalen.

Svårt att försvara sig

Eftersom bomben kan släppas från lång distans så är det svårt för Ukrainas luftvärn att försvara sig mot den.

Bomben används för att skapa enorm förstörelse.

Det är en del av Rysslands taktik att tillfoga enorm förstörelse innan de försöker ta territoriet, rapporterar kanalen.

Videor från slagfältet i Donetskregionen visar den enorma kraften av dessa bomber när de bland annat träffar värmekraftverk och fabriker.

”Mer destruktiv”

Enligt experter gör den nya bomben stor skillnad på slagfältet.

Joseph Trevithick, skribent på TheWarZone, är en av dem som anser att bomben kommer att skapa problem för Ukraina.

– Bomberna ger Ryssland en ny och mycket mer destruktivt alternativ för många av Rysslands taktiska jetplan och hjälper också piloterna att hålla sig längre ifrån fiendens försvar, säger han, enligt CNN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen