UPPGIFTER: Putins nya vapen förändrar allt

2024 03 10

Situationen vid fronten i Ukraina har förändrats.

Ryssland har ett nytt vapen som ger stora fördelar vid fronten.

Det rör sig egentligen om en gammal bomb från Sovjettiden.

Men genom att konvertera den har Ryssland förvandlat den till ett betydligt farligare vapen som skapar stora problem för Ukraina.

– Ryssland har börjat använda en kraftfull bomb som har decimerat Ukrainas försvarsstyrkor och förändrat balansen på fronten, rapporterar CNN.

Tillfogar allvarlig skada

Bomben är en FAB-1500.

Genom att konvertera den gamla Sovjetbomben och förse den med styrsystem och glidflygsanordning har Ryssland gjort den till ett mycket effektivt vapen.

Det är en bomb som kan släppas av stridsflygplan från en distans på 60-70 kilometer.

Bomben skapar en krater som är 15 meter bred.

– Varför de använder FAB-1500? För att den skada som tillfogas av den är väldigt allvarlig, säger en ukrainsk soldat till tv-kanalen.

Svårt att försvara sig

Eftersom bomben kan släppas från lång distans så är det svårt för Ukrainas luftvärn att försvara sig mot den.

Bomben används för att skapa enorm förstörelse.

Det är en del av Rysslands taktik att tillfoga enorm förstörelse innan de försöker ta territoriet, rapporterar kanalen.

Videor från slagfältet i Donetskregionen visar den enorma kraften av dessa bomber när de bland annat träffar värmekraftverk och fabriker.

”Mer destruktiv”

Enligt experter gör den nya bomben stor skillnad på slagfältet.

Joseph Trevithick, skribent på TheWarZone, är en av dem som anser att bomben kommer att skapa problem för Ukraina.

– Bomberna ger Ryssland en ny och mycket mer destruktivt alternativ för många av Rysslands taktiska jetplan och hjälper också piloterna att hålla sig längre ifrån fiendens försvar, säger han, enligt CNN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen