UPPGIFTER: Putin vill ha vapen från Turkiet

2022 08 05

På fredagen tar Rysslands diktator Vladimir Putin emot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ryska staden Sotji.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax kommer de två ledarna diskutera regionala problem och bilaterala relationer.

En stor del kommer säkerligen att handla om det rådande spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina.

Ett avtal som parterna förhandlade fram i Turkiets största stad Istanbul.

I en intervju med SVT Nyheter framhäver Turkietexperten Paul T. Levin att diskussionerna mellan Putin och Erdogan även kommer att beröra energifrågan.

Turkiets energiförsörjning är starkt beroende av rysk gas och importen har stött på vissa problem tidigare i år, vilket är förödande för Turkiets redan hårt ansatta ekonomi.

Syrien

Utöver de två huvudämnena tror Paul T. Levin att samtalet kan få ett militärt fokus.

– Det finns också andra frågor som Erdogan vill ta upp, bland annat handlar det om att Turkiet vill göra ytterligare en militäroperation i norra Syrien och för det behöver man Rysslands godkännande, säger han till tv-kanalen.

Ryssland har kvar trupper i området som en del av sitt stöd till Syriens diktator Bashar al-Assad.

Stark relation

Turkietexperten konstaterar att banden mellan Turkiet och Ryssland är starka – trots Moskvas pågående anfallskrig i Ukraina.

Ankara har fördömt invasionen, skickar vapen till Ukraina, men har samtidigt motsatt sig flera av västvärldens sanktioner.

Turkiet har bland annat inte gått med på de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört.

– Turkiet försöker gå en balansgång som är svår och som man faktiskt manövrerat ganska skickligt, konstaterar Paul T. Levin.

Undkomma sanktioner

Ett ryskt förslag, som avlyssnats före mötet, indikerar att Ryssland kommer att ställa flera krav på Turkiet.

– Moskva hoppas att Turkiet kommer att gå med på att öppna upp nya kanaler för att hjälpa Moskva att undvika sanktioner för bank-, energi- och industrisektorn, uppger Washington Post.

Enligt förslaget, som den ukrainska underrättelsetjänsten delade med sig av till tidningen, kräver Moskva att Erdogans regering  ska tillåta ryska köp av andelar i turkiska oljeraffinaderier, oljeterminaler och reservoarer.

Flera ekonomer betonar att ett sådant drag kan dölja ursprunget för oljeexporten och försvåra för Europeiska unionens oljeembargo som träder i kraft nästa år. 

– Ryssland begär också att flera statsägda turkiska banker ska tillåta korrespondentkonton för Rysslands största banker, vilket skulle vara ett flagrant brott mot västerländska sanktioner enligt ekonomer och sanktionsexperter, rapporterar Washington Post.

Vapen

Enligt Paul T. Levin tyder de nya uppgifterna på att Vladimir Putin är beredd att gå långt i samtalen med Erdogan.

Diktatorn kan till och med plocka fram ett ”wild card” och be om en vapenleverans.

Enligt obekräftade uppgifter kommer Ryssland efterfråga turkiska drönare.

– Det vore ganska spektakulärt om det skulle komma ut, säger Paul T. Levin till SVT Nyheter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen


Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen