UPPGIFTER: Putin tvärvänder – nytt besked till Turkiet

2024 02 12

Idag var det meningen att Vladimir Putin skulle anlända till Turkiet.

Det skulle innebära den ryska diktatorns försöka besök i ett Natoland sedan invasionen av Ukraina för nästan exakt två år sedan.

Men så blir det inte, uppger ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

– Besöket har skjutits upp. Inga detaljer är fortfarande  kända, hävdar en diplomatisk källa till den ryska kanalen.

Skulle diskutera Ukraina

Även Hande Firat, journalist för tidningen Hurryet och krönikör för tv-kanalen CNN-Turk, uppger att besökets ställs in.

Kreml har tidigare bekräftat att en resa till Turkiet var på gång, men har inte officiellt gått ut med något datum.

– Den exakta tidslinjen för besöket har inte fastställts, säger Dmitrij Peskov enligt Tass i januari.

Turkiska myndigheter slog dock fast att det var just den 12 februari som gällde som preliminärt datum.

Yuri Ushakov, topprådgivare till Putin i utrikespolitiska frågor, kommenterade vid tillfället diktatorns planerade utlandsvistelse.

– Ett besök förbereds.

– Jag kan säga att ukrainska frågor förmodligen kommer att vara ett av huvudämnena, säger han till nyhetsbyrån Interfax.

Storspelare i Nato

Turkiet är en viktig Natomedlem.

Landets krigsmakt är den näst största stående styrkan i försvarsalliansen, efter USA.

USA har även två flygbaser i Turkiet och förvarar kärnvapen i landet.

Balansgång mellan väst och Ryssland

Trots Turkiets viktiga roll har landet upprätthållit diplomatiska förbindelser med Ryssland under landets invasion av Ukraina.

Under Erdoğans styre har Turkiet förvisso bidragit med militära förnödenheter till Ukraina, men landet har samtidigt vägrat att ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva.

– Turkiet försöker å sin sida balansera mellan Ryssland och Ukraina. Turisttrafik från båda länderna har gett Turkiet inkomster. I Ukraina finns kunder till Turkiets drönartillverkning, men Turkiet har också behov av gas från Ryssland, framhåller Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Farlig lögn om apelsiner – sprids som en löpeld

2025 06 06

Ät en apelsin i duschen för att minska din ångest.

Det är ett av alla missvisande hälsotips som sprids på den sociala medieplattformen Tiktok.

Den brittiska tidningen The Guardian har kartlagt en rad påståenden som visat sig vara direkt felaktiga.

– De som söker hjälp konfronteras med tvivelaktiga råd, till exempel att äta en apelsin i duschen för att minska ångest, rapporterar tidningen.

Dessutom marknadsförs flera kosttillskott som mediciner mot trauma och ångest, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd bakom påståendena. Experter som The Guardian har pratat med konstaterar att 52 av 100 filmklipp som gav råd om att hantera trauma, ångest, depression och psykisk ohälsa innehöll missvisande information.

”Kan må ännu sämre”

Nu varnar psykologen Anna Bennich för att trenden kan få allvarliga konsekvenser. Att äta en apelsin i duschen för att lindra ångest är inte direkt farligt, men det falska påståendet kan leda till att människor som lider av psykisk ohälsa söker hjälp för sent.

– Att använda helig basilika hjälper inte mot ångest och att sprida sådana här tips kan göra att det hamnar på individen själv, som kan må ännu sämre och tänka att det är fel på en själv när tipsen inte funkar, säger hon till TV4.

Psykologen anser att Tiktok borde reglera flödet.

–  Det här är ju lurendrejeri. Är det kloka personer som pratar om psykisk ohälsa så kan det vara många som finner stöd i det, men om man sprider felaktigheter kan det vara skadligt.

LÄS MER: Oväntat besked om Nutella

Fakta Tiktok

- Tiktok är en app för mobiltelefonen, där man kan spela in och dela videor med varandra. 

- Appen ägs av Kina. Det kinesiska företaget Bytedance köpte 2018 upp Musical.ly, och bytte namn på appen till Tiktok.

- Nästan hälften av barn i Sverige mellan 12–15 år använder Tiktok dagligen.

- I takt med appens tillväxt har experter gått ut och varnat för Tiktoks sätt att samla in information om sina användare.

Appen är världens snabbast växande och har laddats ned nästan fyra miljarder gånger.

Källor: Internetsstiftelsen resp Svenskarna och internet

LÄS MER: Två barn döda – föräldrar anklagar sociala mediejätte

Foto: Stevepb

Text: Redaktionen


JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för statssekreterare och myndighetschefer.

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen