UPPGIFTER: Putin planerar att anfalla ytterligare ett land i Europa

2022 12 19

Rysslands diktator förbereder att inleda krig mot ännu ett land i Europa.

Det är beskedet enligt nya obehagliga underrättelseuppgifter i brittisk media.

Gränsar till Rumänien

– En rysk offensiv mot östra delarna av Moldavien är inte en fråga rörande om, utan när, uppger chefen för Moldaviens underrättelsetjänst till TV-kanalen TVR Moldova.

Landet Moldavien gränsar till Natolandet Rumänien och har omkring tre miljoner invånare.

I somras fick landet kandidatstatus till EU och den ryska diktaturen har länge motverkat Moldaviens demokratiska utveckling och närmande till Väst.

Flera scenarier

Moldaviens Säkerhetstjänst leds av Alexandru Musteata och han framhåller att Ryssland planerar att säkra en landkorridor genom Ukraina som ska möjliggöra att ryska trupper kan marschera in och gå till anfall mot Moldavien.

– [Moldaviens] säkerhetstjänst bedömer att Ryssland överväger flera olika scenarier för att ta sig in i Moldavien, uppger TV-kanalen.

Den ryska regimen tros ha planerat att attacken ska ske i månadsskiftet januari-februari eller mars-april.

Avancera mot Moldaviens territorium

En av Moldaviens 36 regioner utgörs av Transnistrien där ryssvänliga aktörer utropat självständighet. I praktiken ockuperar Ryssland redan regionen och Putinregimen sänder både militärt stöd och ekonomiskt stöd till utbrytarregionen.

– Frågan är inte om Ryssland kommer att genomföra ett nytt avancemang mot Moldaviens territorium utan när de kommer att göra det, säger Moldaviens underrättelsechef.

Han framhåller också att Rysslands väntade attack mot Moldavien är kopplad till hur Rysslands krig i Ukraina utvecklas.

Stoppade sex TV-kanaler

Moldavien leds av presidenten Maia Sandu, 50 år, som är landets första kvinnliga ledare.

Hon företräder det mitten-högerorienterade och liberala Aktions- och Solidaritetspartiet.

Partiet är ett tydligt europavänligt parti som förespråkar ekonomisk liberalism och marknadsekonomi.

Landet har länge fruktat att Ryssland planerar en invasion och i veckan förlorade sex TV-kanaler sin licens i Moldavien då myndigheterna bedömer att kanalerna sprider rysk desinformation om Ukrainakriget.

Aggressivt svar från Moskva

Flera av kanalerna ägs av personer som står nära en oligark som tros ligga bakom pågående protester mot Moldaviens västvänliga regering.

Ryssland reagerade aggressivt efter beskedet om de stoppade TV-kanalerna.

– Moldavien berövar avsiktligt miljontals rysktalande invånare landets sista källor som ger nyheter på deras språk, säger Putins taleskvinna Maria Zakharova.

Foto: K. Schmidt

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen