UPPGIFTER: Putin planerar att anfalla ytterligare ett land i Europa

2022 12 19

Det är beskedet enligt nya obehagliga underrättelseuppgifter i brittisk media.

Gränsar till Rumänien

– En rysk offensiv mot östra delarna av Moldavien är inte en fråga rörande om, utan när, uppger chefen för Moldaviens underrättelsetjänst till TV-kanalen TVR Moldova.

Landet Moldavien gränsar till Natolandet Rumänien och har omkring tre miljoner invånare.

I somras fick landet kandidatstatus till EU och den ryska diktaturen har länge motverkat Moldaviens demokratiska utveckling och närmande till Väst.

Flera scenarier

Moldaviens Säkerhetstjänst leds av Alexandru Musteata och han framhåller att Ryssland planerar att säkra en landkorridor genom Ukraina som ska möjliggöra att ryska trupper kan marschera in och gå till anfall mot Moldavien.

– [Moldaviens] säkerhetstjänst bedömer att Ryssland överväger flera olika scenarier för att ta sig in i Moldavien, uppger TV-kanalen.

Den ryska regimen tros ha planerat att attacken ska ske i månadsskiftet januari-februari eller mars-april.

Avancera mot Moldaviens territorium

En av Moldaviens 36 regioner utgörs av Transnistrien där ryssvänliga aktörer utropat självständighet. I praktiken ockuperar Ryssland redan regionen och Putinregimen sänder både militärt stöd och ekonomiskt stöd till utbrytarregionen.

– Frågan är inte om Ryssland kommer att genomföra ett nytt avancemang mot Moldaviens territorium utan när de kommer att göra det, säger Moldaviens underrättelsechef.

Han framhåller också att Rysslands väntade attack mot Moldavien är kopplad till hur Rysslands krig i Ukraina utvecklas.

Stoppade sex TV-kanaler

Moldavien leds av presidenten Maia Sandu, 50 år, som är landets första kvinnliga ledare.

Hon företräder det mitten-högerorienterade och liberala Aktions- och Solidaritetspartiet.

Partiet är ett tydligt europavänligt parti som förespråkar ekonomisk liberalism och marknadsekonomi.

Landet har länge fruktat att Ryssland planerar en invasion och i veckan förlorade sex TV-kanaler sin licens i Moldavien då myndigheterna bedömer att kanalerna sprider rysk desinformation om Ukrainakriget.

Aggressivt svar från Moskva

Flera av kanalerna ägs av personer som står nära en oligark som tros ligga bakom pågående protester mot Moldaviens västvänliga regering.

Ryssland reagerade aggressivt efter beskedet om de stoppade TV-kanalerna.

– Moldavien berövar avsiktligt miljontals rysktalande invånare landets sista källor som ger nyheter på deras språk, säger Putins taleskvinna Maria Zakharova.

Foto: K. Schmidt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen