1 jan 2026

UPPGIFTER: Putin pekar ut Sverige

2023 12 20

Vladimir Putin uttryckte nyligen att Ryssland inte har något intresse av att inleda krig med Nato.

Men Putin varnade samtidigt Finland, som precis anslutit sig till försvarsalliansen, för “problem”.

– Det fanns inga problem, men nu kommer de att uppstå. Vi kommer att grunda Leningrads militärdistrikt och koncentrera ett visst antal militärenheter där, sade diktatorn enligt Yle.

Leningrads militärdistrikt, LMD, ämnar att koncentrera militära enheter i nordvästra Ryssland.

Det är en del av en långsiktig omstrukturerings- och expansionsansträngning, erfar expertgruppen Institute for the Study of War, ISW.

– Som syftar till att förbereda Ryssland för ett potentiellt framtida storskaligt konventionellt krig mot Nato, framhålls i en ny rapport från institutet.

Pekar ut Sverige

I rapporten nämns Sverige specifikt.

Utpekandet tyder på att Ryssland kommer att behandla ett svenskt medlemskap i Nato på samma sätt som ryssarna nu gör med Finland när Kreml varnar för “problem”.

– Putins motivering till bildandet av LMD, som kommer att ansvara för ett område som gränsar till Finland, Sverige och Arktis, antyder att att han ser LMD som ett militärt svar på “problem” för nuvarande och framtida Natomedlemmar i Skandinavien, erfar ISW.

Kan inte lita på försäkringar

Expertgruppen understryker att det finns en direkt motsägelse mot Putinregimens försäkran om fredliga avsikter mot västvärlden samtidigt som Leningrads militärdistrikt är på väg att upprättas.

I synnerhet i sammanhanget av alla hot som nyligen framförts mot Natos medlemsländer.

– Putin hotade Polen den 21 juli och sade att Ryssland skulle svara "med alla medel" som stod till dess förfogande efter att Warszawa skickat trupper till den belarusisk-polska gränsen på grund av omplaceringen av Wagner-gruppens krigare till Belarus, nämner ISW som exempel.

"Trovärdigt och kostsamt hot"

Nyligen lovade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Sverige, och resten av Europa, inte behöver oroa sig för någon rysk invasion.

Samtidigt uppger ISW att den upprepade hätska retoriken från Kreml, tillsammans med Rysslands potentiella framtida militära kapacitet i händelse av rysk seger i Ukraina, utgör ett “trovärdigt och kostsamt” hot mot västerländsk säkerhet.

En kollaps av västerländskt bistånd kommer att leda till en ukrainsk kollaps – med fasansfulla konsekvenser, framhåller ISW.

– Med tanke på Rysslands demonstrerade fientliga avsikt mot Nato och dess potentiella militära kapacitet längs nästan hela Natos östra gräns, skulle västvärlden vara tvungna att förbereda sig för att försvara sig mot eventuella ryska aktioner mot Nato.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen