UPPGIFTER: Putin pekar ut Sverige

2023 12 20

Vladimir Putin uttryckte nyligen att Ryssland inte har något intresse av att inleda krig med Nato.

Men Putin varnade samtidigt Finland, som precis anslutit sig till försvarsalliansen, för “problem”.

– Det fanns inga problem, men nu kommer de att uppstå. Vi kommer att grunda Leningrads militärdistrikt och koncentrera ett visst antal militärenheter där, sade diktatorn enligt Yle.

Leningrads militärdistrikt, LMD, ämnar att koncentrera militära enheter i nordvästra Ryssland.

Det är en del av en långsiktig omstrukturerings- och expansionsansträngning, erfar expertgruppen Institute for the Study of War, ISW.

– Som syftar till att förbereda Ryssland för ett potentiellt framtida storskaligt konventionellt krig mot Nato, framhålls i en ny rapport från institutet.

Pekar ut Sverige

I rapporten nämns Sverige specifikt.

Utpekandet tyder på att Ryssland kommer att behandla ett svenskt medlemskap i Nato på samma sätt som ryssarna nu gör med Finland när Kreml varnar för “problem”.

– Putins motivering till bildandet av LMD, som kommer att ansvara för ett område som gränsar till Finland, Sverige och Arktis, antyder att att han ser LMD som ett militärt svar på “problem” för nuvarande och framtida Natomedlemmar i Skandinavien, erfar ISW.

Kan inte lita på försäkringar

Expertgruppen understryker att det finns en direkt motsägelse mot Putinregimens försäkran om fredliga avsikter mot västvärlden samtidigt som Leningrads militärdistrikt är på väg att upprättas.

I synnerhet i sammanhanget av alla hot som nyligen framförts mot Natos medlemsländer.

– Putin hotade Polen den 21 juli och sade att Ryssland skulle svara "med alla medel" som stod till dess förfogande efter att Warszawa skickat trupper till den belarusisk-polska gränsen på grund av omplaceringen av Wagner-gruppens krigare till Belarus, nämner ISW som exempel.

"Trovärdigt och kostsamt hot"

Nyligen lovade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov att Sverige, och resten av Europa, inte behöver oroa sig för någon rysk invasion.

Samtidigt uppger ISW att den upprepade hätska retoriken från Kreml, tillsammans med Rysslands potentiella framtida militära kapacitet i händelse av rysk seger i Ukraina, utgör ett “trovärdigt och kostsamt” hot mot västerländsk säkerhet.

En kollaps av västerländskt bistånd kommer att leda till en ukrainsk kollaps – med fasansfulla konsekvenser, framhåller ISW.

– Med tanke på Rysslands demonstrerade fientliga avsikt mot Nato och dess potentiella militära kapacitet längs nästan hela Natos östra gräns, skulle västvärlden vara tvungna att förbereda sig för att försvara sig mot eventuella ryska aktioner mot Nato.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen