UPPGIFTER: Putin lurar västvärlden – sprider två lögner

2024 03 28

Den hjälp Vladimir Putin får av Nordkorea, Iran och Kina skulle inte räcka på långa vägar jämfört med den samlade kapaciteten hos medlemsländerna i Nato och EU .

Av den anledningen ska uppfattningen om att Ryssland sakta men säkert trycker tillbaka de ukrainska styrkorna för att på lång sikt vinna kriget betraktas som en rysk påverkanskampanj.

Det uppger den amerikanska tankesmedjan Institute for the the Study of War, ISW.

– Föreställningen att kriget inte går att vinna på grund av Rysslands dominans är en rysk informationsoperation, som ger oss en glimt av Kremls verkliga strategi och enda verkliga hopp om framgång, framhåller tankesmedjan i en ny uppdatering.

"Alternativ verklighet"

Strategins syfte är att få USA att tröttna och därmed permanent avsluta sitt stöd för det ukrainska försvaret, vilket skulle ge Ryssland mer eller mindre öppet mål att bekämpa ett isolerat Ukraina.

– Den ryska strategin som betyder mest är därför inte Moskvas stridsstrategi, utan snarare Kremls strategi för att få oss att se världen som den vill att vi ska se den och fatta beslut i den Kreml-genererade alternativa verklighet som kommer att tillåta Ryssland att vinna i den verkliga världen, uppger ISW.

Väst har svårt att stå emot

Moskvas påverkanskampanj är massiv.

Den har siktat in sig på hela det spektrum av beslutsfattare i västvärlden – eller personer som informerar om beslut som fattats.

Och de flesta samhällen är inte rustade att stå emot desinformationen, varnar ISW.

– Perceptionsmanipulation är en av Kremls kärnfunktioner – den släpps nu lös med full kraft på den västerländska allmänheten som Kremls enda strategi för att vinna i Ukraina.

Två kategorier av lögner

Enligt ISW finns två huvudsakliga kategorier av ryska påståenden som är helt falska men som sprids med stor kraft för att vilseleda den västerländska allmänheten.

- USA riskerar att fastna i evigt krig

- “Verkliga” problem i det egna landet nedprioriteras.

Det ryska målet uppges vara solklart: USA ska dra slutsatsen att Rysslands seger i Ukraina är oundviklig och väst måste hålla sig vid sidan av.

– Och Moskva lyckas alldeles för väl i denna ansträngning, varnar ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen