25 sep 26

UPPGIFTER: Putin kommer säga det här – sedan attackeras Europa

2026 09 25

Det ryska hotet mot Europa har ökat.

Det fastslog danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, på torsdagen.

I en ny rapport bedömer FE Ryssland i närtid kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Här är scenariot

Nu presenterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) en prognos för hur ett ryskt militärt angrepp mot en baltisk stat skulle kunna gå till.

Bedömningen är att Ryssland gradvis kommer att eskalera konflikten.

I ett tidigt skede bedömer ISW att den ryske diktatorn Vladimir Putin kommer anklaga Estland för att förfölja den ryskspråkiga minoriteten. Anklagelser om ”estnisk aggression” mot rysktalande kommer därefter att öka dramatiskt.  

Efter den inledande fasen bedöms Ryssland vidta en rad militära åtgärder:

- Utplaceringar av ryska drönarstyrkor runt Sankt Petersburg

- Förflyttning av ryska trupper till Leningrads militärdistrikt

- Ökade ryska luftförsvarsövningar

- Aktivering av hemliga ryska nätverk i Estland

Läs mer: Europeisk världsattraktion stängs ned 

Jämförs med Ukraina 2014

Staden Narva i östra Estland har tidigare pekat ut som ett potentiellt militärt mål för Ryssland. Det beror bland annat på att majoriteten av stadens befolkning är ryskspråkig.

En omfattande rysk påverkansoperation riktad mot den ryskspråkiga befolkningen uppges redan vara igång.

– Ryskspråkiga sociala mediekanaler och anonyma Telegram-konton har börjat sprida idén om den så kallade Folkrepubliken Narva i Estlands nordöstra gränsregion, har Maksym Beznosiuk, expert på strategisk politik och säkerhet vid tankesmedjan Globsec, framhållit i en analys.

Utvecklingen har jämförts med händelseförloppet i Donetsk och Luhansk i Ukraina före den ryska invasionen 2014.

Läs också: Kreml överväger: Flytta från Moskva

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter att Andersson möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne stom statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen