UPPGIFTER: Putin kan tvingas till tvärvändning i Ukraina

2024 05 06

Vladimir Putins styrkor fortsätter att mala västerut i Ukraina.

De ryska trupperna anstränger sig för att erövra nytt territorium i regionerna Donetsk, Luhansk, Charkiv och Zaporizhzhia.

Framför allt de totala erövringarna av Donetsk och Luhansk har varit ett centralt mål för Moskva sedan annekteringen av Krym 2014.

Mycket den senaste tiden tyder på att det är inom räckhåll – och ryssarna uppges ha lagt grunden för en kraftig offensiv till sommaren. Bland annat står staden Kupiansk i Charkiv-regionen på listan – en viktig inkörsport till Ukrainas näst största stad Charkiv.

Expert: Kan behöva tvärvända

Men planen på en sommaroffensiv kan behöva ställas in redan innan den har börjat.

Chansen är stor att Putin behöver dra åt handbromsen och tvärvända i sin ambition, bedömer Pavel Luzin, rysk militäranalytiker och gästforskare vid Fletcher School of Law and Diplomacy.

– Det finns inte så många resurser för en större offensiv. Dessutom är nästan alla dessa förväntningar inspirerade av Moskva själva, säger han till Newsweek.

– Vad vi ser är att Ryssland försökte omringa en betydande grupp av de ukrainska styrkorna i Avdiivka, precis som i Ilovaisk i augusti 2014 och Debaltsevo i februari 2015, men var oförmögen att göra detta. Kanske kommer Ryssland att göra ett nytt försök på samma sätt, eftersom de behöver starkare positioner för att få ett uppehåll i kriget.

"Behöver en paus"

Ett sådant avbrott skulle, enligt Luzin, tillåta Kreml att andas ut och förstärka sina hårt ansatta trupper.

Putinregimen har upprepade gånger varnat för att Moskva enbart är intresserade av en tillfällig vapenvila för detta ändamål, inte för en varaktig fred.

– De behöver en paus, men de kommer inte att avsluta kriget, säger experten.

Högt på önskelistan

Just Charkiv har länge stått högt upp på Putins önskelista.

Storstaden med 1,4 miljoner invånare har tidigare beskrivits som en “aptitretare” för Putin.

– Charkiv är en av Ukrainas största städer så det har stor symbolisk betydelse, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky i en intervju med tyska Bild i april.

Kyiv är mycket väl medvetna om att Charkiv är ett lockande mål för Ryssland.

– Ett framgångsrikt angrepp på Charkiv skulle vara ett stort åtagande för Ryssland, men inte helt uteslutet, säger Jacob Parakilas, forskare i försvarsstrategi och politik vid tankesmedjan RAND.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen