UPPGIFTER: Putin kan tvingas till tvärvändning i Ukraina

2024 05 06

De ryska trupperna anstränger sig för att erövra nytt territorium i regionerna Donetsk, Luhansk, Charkiv och Zaporizhzhia.

Framför allt de totala erövringarna av Donetsk och Luhansk har varit ett centralt mål för Moskva sedan annekteringen av Krym 2014.

Mycket den senaste tiden tyder på att det är inom räckhåll – och ryssarna uppges ha lagt grunden för en kraftig offensiv till sommaren. Bland annat står staden Kupiansk i Charkiv-regionen på listan – en viktig inkörsport till Ukrainas näst största stad Charkiv.

Expert: Kan behöva tvärvända

Men planen på en sommaroffensiv kan behöva ställas in redan innan den har börjat.

Chansen är stor att Putin behöver dra åt handbromsen och tvärvända i sin ambition, bedömer Pavel Luzin, rysk militäranalytiker och gästforskare vid Fletcher School of Law and Diplomacy.

– Det finns inte så många resurser för en större offensiv. Dessutom är nästan alla dessa förväntningar inspirerade av Moskva själva, säger han till Newsweek.

– Vad vi ser är att Ryssland försökte omringa en betydande grupp av de ukrainska styrkorna i Avdiivka, precis som i Ilovaisk i augusti 2014 och Debaltsevo i februari 2015, men var oförmögen att göra detta. Kanske kommer Ryssland att göra ett nytt försök på samma sätt, eftersom de behöver starkare positioner för att få ett uppehåll i kriget.

"Behöver en paus"

Ett sådant avbrott skulle, enligt Luzin, tillåta Kreml att andas ut och förstärka sina hårt ansatta trupper. 

Putinregimen har upprepade gånger varnat för att Moskva enbart är intresserade av en tillfällig vapenvila för detta ändamål, inte för en varaktig fred.

– De behöver en paus, men de kommer inte att avsluta kriget, säger experten.

Högt på önskelistan 

Just Charkiv har länge stått högt upp på Putins önskelista.

Storstaden med 1,4 miljoner invånare har tidigare beskrivits som en “aptitretare” för Putin.

– Charkiv är en av Ukrainas största städer så det har stor symbolisk betydelse, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky i en intervju med tyska Bild i april.

Kyiv är mycket väl medvetna om att Charkiv är ett lockande mål för Ryssland.

– Ett framgångsrikt angrepp på Charkiv skulle vara ett stort åtagande för Ryssland, men inte helt uteslutet, säger Jacob Parakilas, forskare i försvarsstrategi och politik vid tankesmedjan RAND.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen