UPPGIFTER: Putin har nu fattat beslutet – Till krig mot Ukraina

2022 02 12

USA:s president har informerat sina närmast allierade i Europa om att Putin nu har beslutat sig för att anfalla Ukraina.

Detta uppger den ansedda brittiska tidningen The Guardian.

Anfalla Ukraina

Joe Biden skall ha informerat flera allierade i samband med ett videomöte som ägde rum på fredagskvällen enligt diplomatiska källor. Beskedet var att Rysslands diktator Vladimir Putin redan har fattat beslut om att gå till anfall mot Ukraina enligt USA:s bedömningar.

Ordern inte given

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan vill inte bekräfta uppgifterna från videosamtalet utan tycks delvis tillbakavisa uppgifterna.

– Vi ser inget som säger att ett slutgiltigt beslut har tagits – att ordern har givits, säger Jake Sullivan.

Både och möjligt

Samtidigt kan båda uppgifterna var korrekta – USA kan ha informerat sina allierade om att man bedömer att Ryssland nu beslutat sig för att gå till anfallskrig mot Ukraina samtidigt som ett slutgiltigt beslut inte fattats – eftersom Putin fortfarande har möjlighet att stoppa det första beslutet.

Det indikerar amerikanska källor.

Bild från Justin Trudeau

Kanadas premiärminister Justin Trudeau lade ut en bild på sina sociala mediekonton som tydligt visar vilka ledare som deltog i videomötet på fredagskvällen.

USA:s president Joe Biden

Kanadas premiärminister Justin Trudeau

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson

Frankrikes president Emmanuel Macron

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz

Italiens premiärminister Mario Draghi

Tre deltagare representerade inte enskilda länder utan istället organisationer.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

Europeiska Rådets ordförande Charles Michel

44 miljoner invånare

USA gick på fredagskvällen ut och meddelade att det är ökad risk att Ryssland går till attack mot Ukraina och betecknar det som en ”tydlig sannolikhet" och att det kan ske innan vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Relativt snabbt

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att tro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark uppmanar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Biden ringer Putin i dag

President Biden kommer att tala med Vladimir Putin under ett telefonsamtal i dag lördag uppger amerikanska medier. Han förväntas då ytterligare inskärpa att Västs sanktioner mot Ryssland blir mycket kraftfulla om Putinregimen anfaller Ukraina.

Putin kan ro tillbaka

Europeiska diplomater säger till The Guardian att det fortfarande finns möjlighet att undvika ett krig även om Putin redan fattat beslutet.

– Praktiska åtgärder kommer att ske på marken på grund av beslutet [om att gå till krig mot Ukraina] men Putin kan fortfarande ro tillbaka, säger diplomaten.

Kan stoppas

– Det finns fler beslutspunkter längs vägen, poängterar diplomaten som därmed menar att krigsbeslutet kan stoppas innan första trupperna korsar gränsen till Ukraina.

Foto Justin Trudeau FB

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen