UPPGIFTER: Putin har nu fattat beslutet – Till krig mot Ukraina

2022 02 12

USA:s president har informerat sina närmast allierade i Europa om att Putin nu har beslutat sig för att anfalla Ukraina.

Detta uppger den ansedda brittiska tidningen The Guardian.

Anfalla Ukraina

Joe Biden skall ha informerat flera allierade i samband med ett videomöte som ägde rum på fredagskvällen enligt diplomatiska källor. Beskedet var att Rysslands diktator Vladimir Putin redan har fattat beslut om att gå till anfall mot Ukraina enligt USA:s bedömningar.

Ordern inte given

USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan vill inte bekräfta uppgifterna från videosamtalet utan tycks delvis tillbakavisa uppgifterna.

– Vi ser inget som säger att ett slutgiltigt beslut har tagits – att ordern har givits, säger Jake Sullivan.

Både och möjligt

Samtidigt kan båda uppgifterna var korrekta – USA kan ha informerat sina allierade om att man bedömer att Ryssland nu beslutat sig för att gå till anfallskrig mot Ukraina samtidigt som ett slutgiltigt beslut inte fattats – eftersom Putin fortfarande har möjlighet att stoppa det första beslutet.

Det indikerar amerikanska källor.

Bild från Justin Trudeau

Kanadas premiärminister Justin Trudeau lade ut en bild på sina sociala mediekonton som tydligt visar vilka ledare som deltog i videomötet på fredagskvällen.

◾USA:s president Joe Biden

◾Kanadas premiärminister Justin Trudeau

◾Storbritanniens premiärminister Boris Johnson

◾Frankrikes president Emmanuel Macron

◾Tysklands förbundskansler Olaf Scholz

◾Italiens premiärminister Mario Draghi

Tre deltagare representerade inte enskilda länder utan istället organisationer.

◾Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg

◾EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen

◾Europeiska Rådets ordförande Charles Michel

44 miljoner invånare

USA gick på fredagskvällen ut och meddelade att det är ökad risk att Ryssland går till attack mot Ukraina och betecknar det som en ”tydlig sannolikhet" och att det kan ske innan vinter-OS avslutas den 20 februari.

Ett ryskt anfallskrig kan därmed inledas mot Ukraina och dess 44 miljoner invånare vilken dag som helst.

Relativt snabbt

– Det är uppenbart för oss att det är en tydlig sannolikhet för att Ryssland väljer att agera militärt och det finns skäl att tro att det kan ske inom en relativt snabb tidsram, säger USA:s säkerhetsrådgivare när han fick frågor av reportrar vid en presskonferens i Vita Huset.

Norge och Danmark

En rad länder uppmanar nu sina medborgare att lämna Ukraina medan tid är. Regeringen Jonas Gahr Støre i Norge och Regeringen Mette Frederiksen i Danmark uppmanar alla norrmän och danskar att lämna Ukraina.

Biden ringer Putin i dag

President Biden kommer att tala med Vladimir Putin under ett telefonsamtal i dag lördag uppger amerikanska medier. Han förväntas då ytterligare inskärpa att Västs sanktioner mot Ryssland blir mycket kraftfulla om Putinregimen anfaller Ukraina.

Putin kan ro tillbaka

Europeiska diplomater säger till The Guardian att det fortfarande finns möjlighet att undvika ett krig även om Putin redan fattat beslutet.

– Praktiska åtgärder kommer att ske på marken på grund av beslutet [om att gå till krig mot Ukraina] men Putin kan fortfarande ro tillbaka, säger diplomaten.

Kan stoppas

– Det finns fler beslutspunkter längs vägen, poängterar diplomaten som därmed menar att krigsbeslutet kan stoppas innan första trupperna korsar gränsen till Ukraina.

Foto Justin Trudeau FB

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen