I veckan har det hållits en stor försvarspolitisk debatt i Köpenhamn, där bland annat Sveriges försvarsminister Pål Jonsson samt Norges och Danmarks utrikesministrar deltog.

Med på debatten var också en rad experter, däribland den norska Rysslandsexperten och professorn Julie Wilhelmsen.

Rysslandsforskaren menar att Vladimir Putin har ändrat sitt mål med Ukraina, och anser att väst misstolkar Putin, rapporterar NRK.

Västvärldens antaganden fel?

Enligt Wilhelmsen bygger västvärlden sitt massiva stöd till Ukraina på två antaganden:

Att Putin vill och kommer att ta hela Ukraina, och att han inte är nöjd med Ukraina utan att även andra Natoländer är hotade.

Wilhelmsen menar dock att läget har förändrats.

– Problemet är att folk säger att antingen är de ett hot, eller så är de det inte. Men poängen är att sedan kriget började har vi varit inblandade i ett enormt dynamiskt spel. Om vi ​​till exempel tittar på vad Putin har gjort under den perioden ser vi att han har undvikit att hamna i en direkt konfrontation med Nato-länder, säger Wilhelmsen.

Och nu har Putin ändrat sin strategi, tror Rysslandsforskaren.

Kan ha ändrat sina planer

Hon menar att Putin kan ha skalat ned sina mål för kriget.

– Även om det såg ut som att Kremls mål var att ta hela Ukraina till att börja med – det är vi ganska säkra på – så är det inte säkert att det är målet längre, säger hon, enligt kanalen.

Det finns flera saker som talar för att Putin har ändrat och skalat ned sin målbild, enligt Rysslandsforskaren.

– Det är flera saker som tyder på det. Bland annat att Putin har haft problem hemma, och inte har så bra täckning för att föra ett krig som kostar den ryska befolkningen särskilt mycket, säger Julie Wilhelmsen.

Försvarsetablissemanget avslöjar planer

Ryssland är nu inriktat på att befästa sin position i östra Ukraina, snarare än att försöka ta hela landet, menar hon.

– Dessutom vet vi från intervjuer med personer i det ryska försvarsetablissemanget att majoriteten av dem säger att det kan bli någon form av territoriell kompromiss i Ukraina.

Julie Wilhelmsen menar samtidigt att det är osannolikt att Ryssland kan attackera ett Natoland, och att bland annat Baltikum inte behöver vara så oroliga som de har varit.

Väst har alltså delvis missförstått Rysslands intentioner, enligt Wilhelmsen.

Hennes uppfattning avvisades dock både av Norges och Danmarks utrikesministrar och av Sveriges försvarsminister Pål Jonsson.

– Skulle Putin lyckas på slagfältet kommer det att öka trycket på Moldavien och länderna på Natos östra flank. Därför kommer vi att fortsätta att stödja Ukraina så länge vi kan, sade Pål Jonsson, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Från och med nästa år kommer det estniska säkerhetsföretaget Frankenburg Technologies börja testa sina luftvärnsrobotar i Ukraina.

– Tekniken är lovande och vi kommer att börja testa den i Ukraina under det nya året, säger Kusti Salm, vd för Frankenburg Technologies och Estlands tidigare försvarsminister, till public service-kanalen ERR.

Salm bekräftar att Estland och Ukraina har tecknat ett avtal.

– Vårt mål är att hjälpa Ukraina att vinna detta krig. För att göra detta erbjuder vi testskjutningar av en ny lågkostnadsrobot. Roboten kan användas för att skjuta ner inkommande projektiler, främst obemannade flygfarkoster (drönare).

Massproduktion

Vd:n lovordar det nya vapnet och berättar att Frankenburg Technologies har stora planer för luftvärnsroboten.

– Vi vill utveckla ett robotsystem som är tio gånger billigare jämfört med systemen i dag och som har en produktionskapacitet som är hundra gånger större. Vi siktar på att producera kvantiteter som vida överstiger nuvarande industrikapacitet.

Det estniska företaget planerar initialt att producera dussintals robotar per vecka. Under 2025 kommer siffran att öka till flera hundra robotar per vecka.

Frankenburg Mark 1

Luftvärnsroboten som ska testas i Ukraina går under namnet ”Frankenburg Mark 1”. Den har kapacitet att träffa mål som befinner sig två kilometer upp i luften.

Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar.

Under hösten har flyglarmen tjutit var och varannan dag i landet. 

I november uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland avfyrat 800 flygbomber, 460 drönare och 20 robotar inom loppet av en vecka.

– Ukraina behöver mer luftförsvar. Vi arbetar med denna fråga tillsammans med våra partners, sade presidenten.

LÄS MER HÄR:

Fartyg med vapen har gått på grund – på väg till Natojätte

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen