UPPGIFTER: Putin har ändrat strategi – har nytt mål med kriget

2024 09 13

Vladimir Putin har ändrat sin strategi och sitt slutmål med kriget i Ukraina, säger en Rysslandsforskare.

I veckan har det hållits en stor försvarspolitisk debatt i Köpenhamn, där bland annat Sveriges försvarsminister Pål Jonsson samt Norges och Danmarks utrikesministrar deltog.

Med på debatten var också en rad experter, däribland den norska Rysslandsexperten och professorn Julie Wilhelmsen.

Rysslandsforskaren menar att Vladimir Putin har ändrat sitt mål med Ukraina, och anser att väst misstolkar Putin, rapporterar NRK.

Västvärldens antaganden fel?

Enligt Wilhelmsen bygger västvärlden sitt massiva stöd till Ukraina på två antaganden:

Att Putin vill och kommer att ta hela Ukraina, och att han inte är nöjd med Ukraina utan att även andra Natoländer är hotade.

Wilhelmsen menar dock att läget har förändrats.

– Problemet är att folk säger att antingen är de ett hot, eller så är de det inte. Men poängen är att sedan kriget började har vi varit inblandade i ett enormt dynamiskt spel. Om vi ​​till exempel tittar på vad Putin har gjort under den perioden ser vi att han har undvikit att hamna i en direkt konfrontation med Nato-länder, säger Wilhelmsen.

Och nu har Putin ändrat sin strategi, tror Rysslandsforskaren.

Kan ha ändrat sina planer

Hon menar att Putin kan ha skalat ned sina mål för kriget.

– Även om det såg ut som att Kremls mål var att ta hela Ukraina till att börja med – det är vi ganska säkra på – så är det inte säkert att det är målet längre, säger hon, enligt kanalen.

Det finns flera saker som talar för att Putin har ändrat och skalat ned sin målbild, enligt Rysslandsforskaren.

– Det är flera saker som tyder på det. Bland annat att Putin har haft problem hemma, och inte har så bra täckning för att föra ett krig som kostar den ryska befolkningen särskilt mycket, säger Julie Wilhelmsen.

Försvarsetablissemanget avslöjar planer

Ryssland är nu inriktat på att befästa sin position i östra Ukraina, snarare än att försöka ta hela landet, menar hon.

– Dessutom vet vi från intervjuer med personer i det ryska försvarsetablissemanget att majoriteten av dem säger att det kan bli någon form av territoriell kompromiss i Ukraina.

Julie Wilhelmsen menar samtidigt att det är osannolikt att Ryssland kan attackera ett Natoland, och att bland annat Baltikum inte behöver vara så oroliga som de har varit.

Väst har alltså delvis missförstått Rysslands intentioner, enligt Wilhelmsen.

Hennes uppfattning avvisades dock både av Norges och Danmarks utrikesministrar och av Sveriges försvarsminister Pål Jonsson.

– Skulle Putin lyckas på slagfältet kommer det att öka trycket på Moldavien och länderna på Natos östra flank. Därför kommer vi att fortsätta att stödja Ukraina så länge vi kan, sade Pål Jonsson, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen