Och de allra flesta västerländska bedömare förutsätter att det inte kommer att bli ett fritt eller rättvist sådant.

Med största sannolikhet så kommer Aleksandr Lukasjenko sitta kvar som Belarus ledare - och inför valet kommer han att göra en resa som delvis bedöms vara för att distansera sig från Ryssland.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Snart val

Det är den 26 januari som valet äger rum i Belarus.

Lukasjenko, som har suttit som Belarus ledare i 30 år, kommer inför valet att göra en resa till Kina i syfte att stärka samarbetet mellan länderna.

Lukasjenko vill sannolikt minska Belarus beroende av Ryssland och stärka sin ställning i relationen med Rysslands president Vladimir Putin.

Detta uppger bland annat Ukrainas Centrum för motverkande av desinformation.

Under press

Belarus är under press från Ryssland på grund av ekonomiskt beroende och energiberoende, skulder från ryska lån och Moskvas militära närvaro i landet.

Lukasjenko försöker sannolikt också få Kina att medla för att åter öppna handelsvägarna från Belarus till EU.

Resan blir Lukasjenkos tredje besök i Kina på bara tre år.

“Går inte nu”

I andra valrelaterade nyheter från Östeuropa fastslår Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att det för närvarande inte är möjligt att hålla några val i landet.

– Zelenskyj upprepade den 2 januari att den ukrainska konstitutionen och ukrainsk lag förbjuder Ukraina att hålla president- och parlamentsval under perioder av undantagstillstånd, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Då kan val hållas

Zelenskyj menar att de ukrainska myndigheterna kommer att kunna överväga att häva undantagstillståndet när krigets ”heta fas” är över och när Ukraina befinner sig i en ”stark position” med en ”stark armé, ett starkt vapenpaket och säkerhetsgarantier”.

– Ukrainas lag ”On the legal regime of martial law”, som ursprungligen antogs år 2000, anger att ukrainska myndigheter kan upphäva undantagstillståndet ”förutsatt att hotet om angrepp eller faran för Ukrainas statliga oberoende och dess territoriella integritet har eliminerats”, förklarar ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen