UPPGIFTER: Problem för Riksbanken – bolånetagare lär drabbas

2023 06 28

Många bolånetagare sitter på helspänn inför morgonen.

Imorgon, torsdag, ska Riksbanken ge nytt besked om styrräntan.

Men myndigheten och dess chef Erik Thedéen har hamnat i en rejäl knipa – och ställs inför två svåra val.

Den utvecklingen ser nu chefsekonomen Michael Grahn på Danske Bank.

– Riksbanken sitter i en rävsax. Rävsaxen utgörs av fastighetsmarknadens räntekänslighet å ena sidan och svenska kronans rekordsvaga ställning å andra, säger han till Aftonbladet.

Dubbelsmäll för hushållen

Michael Grahn förutspår nu en dubbelsmäll för bolånetagarna. 

En räntehöjning med 25 punkter imorgon och en i september. Då landar styrräntan på 4,0 procent.

Det skulle innebära ytterligare två tuffa smällar för redan hårt ansträngda hushåll och bolånetagare, även om Michael Grahn ser ljus i mörkret.

– Vi har väldigt väldigt förvånade över hur pass bra man ändå har klarat det här, säger chefsekonomen syftar på hushållen.

Han tillägger bland annat att detaljhandelsförsäljningen gått ned mer än på 30 år.

Delar analysen

Det är inte bara Danske Bank och Michael Grahn som inte ser slutet på räntehöjningarna.

En bank som har svängt är Nordea, som trodde att Riksbankens junihöjning skulle vara markeringen på slutet på stigningen.

– Häromdagen ändrade dock banken sin prognos, och tror nu att banken höjer räntan både den här veckan och i september, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Tror på tre höjningar"

En än mer negativ prognos kommer från Handelsbanken, som även de har ändrat sina prognoser.

– Den tror nu på tre höjningar, och räknar med att Riksbankens direktion höjer räntan på torsdag, men också i september och november, skriver Johan Carlström på tidningens ekonomisidor.

Ett sådant scenario gör att styrräntan toppar på 4,25 procent.

Flaggat tidigare

I april höjde Riksbanken styrräntan med 50 punkter (0,5 procentenheter) till 3,5 procent.

Samtidigt flaggade Riksbanken för ytterligare en höjning i juni. Men den gången med endast 25 punkter.

– Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september, skrev Riksbanken.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen