UPPGIFTER: Polisen anmälde sig själva efter 10-årings död

2022 11 18

En 15-årig flicka misstänkts för att ha mördat sin 10-årige lillebror.

I dag meddelade kammaråklagare Josefina Yalo att den unga flicka åtalas.

Enligt åtalet ströp flickan sin lillebror till döds med uppsåt.

– Den tilltalade nekar till brott, uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Har anmält sig själva

Den 10-årige pojken hittades död i sitt hem den 16 juli. Polisen larmades till flickans hem i samband med dödsfallet. Det var inte första gången.

Enligt förundersökningen ska polisen bland annat tidigare ha larmats om att flickan betett sig aggressivt och misshandlat familjemedlemmar vid upprepade tillfällen.

Efter pojkens död har polisen anmält sig själva för tjänstefel och socialtjänsten har genomfört två Lex-Sarah-anmälningar, rapporterar DN.

– I förundersökningen som inleddes när polisen anmälde sig själv för tjänstefel återfinns flera av de larmsamtal och den dokumentation som polisen gjorde vid de tillfällen de tidigare larmats till platsen. Flickan misshandlade vid upprepade tillfällen både sin lillebror och sin mamma, hon slog sönder möbler och inredning i lägenheten och hon var ofta mycket hotfull, uppger tidningen.

Trots larmsamtal och dokumentation lade polisen ner förundersökningen. Polisen tog inte heller kontakt med den 10-årige pojken, trots att det framgick att han utsatts för våld och tvingades bevittna misshandel av mamman.

– Det var också orsaken till att polisen anmälde sig själv för tjänstefel efter att lillebrodern hittats död, framhåller DN.

Anmälan om misstänkt tjänstefel har lagts ner eftersom uppsåt eller oaktsamhet inte kunde bevisas.

Fakta polisens särskilda utredningar (SU)

- Om förundersökning inleds eller inte skiljer sig åt mellan olika typer av brott. Exempelvis inleds förundersökning vid mindre än 10 procent av tjänstefelen.

- Förundersökning är den utredning som genomförs när brott misstänks ha begåtts. I SU:s ärenden är det alltid en åklagare från Särskilda åklagarkammaren som bestämmer om det ska inledas en förundersökning eller inte.

- Ärenden avseende poliser utgör som tidigare den största gruppen, och poliser är också den grupp av befattningshavare som är klart störst till antalet. Andelen anmälda poliser har dock minskat från 2020 till 2021, vilket beror på att en allt större andel ärenden klassificerats som ”oklar anställning”.

- Tiden det tog att handlägga ett ärende var i genomsnitt 65 dagar under 2021. Medelgenomströmningstiden är oförändrad jämfört med 2020, men är samtidigt klart lägre än tidigare år.

Källa: Polisen

Arkivfoto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

– Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster.

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden.

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen