12 mars 2026

UPPGIFTER: Planerar att straffa Erdoğan och Orbán

2023 10 12

Turkiet och Ungern har konsekvent vägrat eller förhalat ett godkänt svenskt medlemskap i Nato.

Nu har några av försvarsalliansens tyngsta medlemmar tröttnat på de båda ländernas trotsiga beteende.

Flera Natoallierade jättar planerar nu att straffa både Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och Ungerns premiärminister Viktor Orbán, erfar Sveriges Radio Ekot.

– Enligt flera källor till Ekot i ledande Natoländers huvudstäder har ett arbete inletts om nästa steg i vad påtryckningarna ska bli, uppger radiokanalen.

"Cash is king"

Vad som nu kommer att undersökas är hur övriga medlemsländer kan sätta ett ekonomiskt tryck på Turkiet och Ungern, istället för det politiska övertalningsarbete som hittills inte gett någon effekt.

“Ord räcker inte” är en återkommande formulering bland Ekos Natokällor.

Bland annat planeras den turkiska ekonomin, där inflationen skenat till skyhöga nivåer, användas som en bricka i spelet.

Detta uppges ske genom att internationella långivare ska skärpa villkoren för Turkiet.

– Cash is king. I det fallet är det inte Erdoğan, framhåller en av Natokällorna till SR.

Hårt mot hårt

Ytterligare en metod ska vara att sätta hårt mot hårt gällande de F-16-plan som Erdoğan vill köpa från USA.

Priset för stridsflygen kan höjas avsevärt – om han ens får köpa dem överhuvudtaget.

För blott två veckor sedan meddelade den turkiska ledaren att en sådan affär är ett krav om Turkiet ska ge grönt ljus till Sverige.

– Turkiets parlament kommer att hålla sitt löfte att ratificera Sveriges Natoansökan om USA:s president Joe Bidéns administration banar väg för försäljning av F-16-plan till Ankara, sade Erdoğan till turkisk media enligt Reuters den 26 september.

"Massivt krav"

Redan igår rapporterades att tålamodet är slut hos Natos övriga medlemmar.

Enligt tre central placerade Natodiplomater förs diskussioner om hur länderna ska reagera mot just Turkiet och Ungern.

– Det kommer att utfärdas ett massivt krav på Turkiet. Medlemskapet måste ratificeras nu, säger en källa till norska VG.

Anklagas för att ha brutit avtal

En annan källa uppger att självaste generalsekreteraren i Nato, Jens Stoltenberg, personligen kommer att markera hårt mot Turkiet på det försvarsministermöte som inom kort äger rum i Bryssel.

Samma källa uppger att Turkiet troligen kommer att anklagas för att ha brutit det avtal som landets president Recep Tayyip Erdoğan och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) undertecknade under toppmötet i Vilnius den 10 juli.

– Turkiet kommer att skicka anslutningsdokumentet till parlamentet och arbeta för att säkerställa dess godkännande, står det i avtalet.

Under hösten har dock Erdoğan vid upprepande tillfällen hävdat att Sverige inte har uppfyllt villkoren i avtalet.

Natochefen Jens Stoltenberg har i sin tur hävdat motsatsen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen