UPPGIFTER: Partiledare kan tvingas lämna – inom ett par veckor

2024 05 27

Med mindre än två veckor till EU-valet är läget kritiskt för flera partier.

Valet ser ut att bli en riktig rysare.

I en opinionsmätning från DN/Ipsos från slutet av förra veckan framgår att Centerpartiet och Kristdemokraterna löper en “överhängande risk att åka ur EU-parlamentet”.

Båda två balanserar strax under spärren på fyra procent.

Och nu kommer uppgifter om att C-ledaren Muharrem Demirok i värsta fall kan tvingas lämna sin roll som partiledare om Centern misslyckas med att nå spärren och därmed åker ur parlamentet, rapporterar SVT.

"Ser inte bra ut"

Det är flera inom Centerpartiet som hävdar att Demirok kan hänga löst om man inte lyfter sista veckan och klarar sig kvar.

– Förutsättningarna ser inte bra ut för honom om man förlorar båda mandaten, säger en person från partiet, som kräver anonymitet, till tv-kanalen.

Tommy Möller, statsvetare vid Stockholms universitet, är inne på samma spår.

– Lyfter det inte för partiet i god tid innan valet så har jag svårt att se att den diskussionen internt inte kommer upp, säger han till SVT.

Osäkra väljare

Även Liberalerna har i flera mätningar pekats ut som ett parti som riskerar att åka ut.

I den senaste mätningen från DN/Ipsos ligger man över gränsen – men med väljarstödet på 4,7 procent har man inte mycket marginal att gå på.

Redan den 22 maj började möjligheten till att förtidsrösta. Själva valdagen är 9 juni.

Och många är osäkra in i det sista och kommer att bestämma sig sista veckan, menar Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

– Vi befinner oss bara i början av valrörelsen. För de partier som ligger illa till finns fortfarande möjlighet att åstadkomma förändring, säger han till DN.

Hela mätningen

Här är DN/Ipsos senaste mätning inför EU-valet (22 maj). Förändringen i den högra kolumnen avser resultatet i EU-valet 2019.

Vänsterpartiet 7,6 +0,8

Socialdemokraterna 29,6 +3,1

Miljöpartiet 10,8 -0,7

Centerpartiet 3,6 -7,2

Liberalerna 4,7 +0,6

Moderaterna 19,1 +2,3

Kristdemokraterna 3,9 -5,3

Sverigedemokraterna 17,8 +2,5

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen