Muharrem Demirok avgår som partiledare

2025 02 24

Muharrem Demirok avgår som partiledare för Centerpartiet.

Det meddelar han på en pressträff på måndagen.

Demirok uppger att han saknar det förtroende som krävs för att fortsätta. 

– För att Centerpartiet ska vinna valet 2026 krävs ett enat parti, säger han.

C-ledaren ska ha informerat partistyrelsen om beslutet för några dagar sedan.

Stormat kring C-ledaren

Muharrem Demirok tog över partiledarposten i Centerpartiet efter valet 2022.

Under hans styre har C dalat i opinionen.

Demirok har också kritiserats för sin syn på regeringsfrågan.

I november krävde Cuf:s ordförande Caroline von Seth hans avgång.

Hon anklagade Demirok för svagt ledarskap, efter att han tagit ställning i regeringsfrågan och stöttat Magdalena Andersson (S) som statsministerkandidat.

– De senaste dagarnas osäkerhet kring ett partistyrelsebeslut och hur detta kommunicerats på olika vis vid olika tillfällen har sargat ett redan sviktande förtroende. En tydlig och trygg ledare ska kunna peka ut en riktning utan att till och med de mest insatta känner oklarhet kring det fattade beslutet, skrev hon på Facebook.

– Vår sammanvägda bedömning utifrån läget i partiet och den senaste veckans händelser är att det inte längre finns ett förtroende för Muharrem Demirok som partiledare och att han borde avgå.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


JUST NU: Nya regler för a-kassan

2025 06 12

Den högsta ersättningen i a-kassan kommer att höjas från och med den 4 augusti.

Det meddelar regeringen i dag, torsdag.

Den högsta ersättningen för dagpenningen – det vill säga den inkomst personer får från a-kassan per dag – höjs från 1 200 kronor till 1 236 kronor under de 100 första ersättningsdagarna.

Höjningen motsvarar upp till cirka 800 kronor mer i månaden.

– Utifrån den höga arbetslösheten har regeringen gjort bedömningen att höjningen av a-kassan inte kan vänta. Det är positivt att riksdagen nu har godkänt vårt förslag och att höjningen kan träda i kraft redan den 4 augusti, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L).

Det här gäller

Regeringen har sedan tidigare beslutat om en ny lag om arbetslöshetsförsäkring.

Lagen träder i kraft den 1 oktober 2025 och innebär följande:  

- Ersättningen baseras hur stor inkomst du hade innan du blev arbetslös i stället för att som tidigare ta hänsyn både till hur mycket du arbetat och vad du tjänat

- Medlemstid i a-kassan blir avgörande för ersättningsnivån:

  • Medlem i 0–5 månader: 50 procent av den ersättningsgrundande inkomsten.
  • Medlem i 6–11 månader: 60 procent av den ersättningsgrundande inkomsten.
  • Medlem i 12 månader eller längre: 80 procent av den ersättningsgrundande inkomsten.

- Högsta ersättningen höjs från 1 200 kronor per dag till 1 236 kronor per dag under de 100 första ersättningsdagarna. Men efterhand sjunker ersättningsnivån. Efter 100 dagar sänks ersättningsnivån med 10 procentenheter och efter 200 dagar med ytterligare 5 procentenheter.

- Hur länge du kan få ersättning baseras på hur hög din inkomst var innan du blev arbetslös och under hur många månader du tjänat minst 11 000 kronor.

  • 100 ersättningsdagar: Om du tjänat 11 000 kronor eller mer i 4–7 månader under ramtiden.
  • 200 ersättningsdagar: Om du tjänat 11 000 kronor eller mer i 8–10 månader under ramtiden.
  • 300 ersättningsdagar: Om du tjänat 11 000 kronor eller mer i 11–12 månader under ramtiden.
  • Om du har barn under 18 år kan du få ersättning under fler dagar.

Källor: Lärarnas a-kassa resp Regeringskansliet

LÄS MER OM EKONOMI HÄR:

Dundersuccé för Clas Ohlson – aldrig hänt förut | Ekonomibladet

Jätten skapar eget Bank-ID – har 6 miljoner användare | Ekonomibladet

Snusbolag går i konkurs | Ekonomibladet

Foto: Tuisku2022

Text: Redaktionen


STATSMINISTERN BESTÖRT: ”Arbetar intensivt med att ändra lagen”

2025 06 12

Flera folkvalda politiker har hotats och trakasserats de senaste dagarna.

Det uppger statsminister Ulf Kristersson (M) på sina sociala medier.

– Att hota och trakassera folkvalda politiker som vi har sett exempel på de senaste dagarna, är ett hot också mot demokratin och det hör inte hemma i vårt land. Ett tungt ansvar vilar nu på dem som genom att sprida lögner, terrorromantik och antisemitism polariserar och piskar upp hatiska stämningar i Sverige, framhåller Kristersson och tillägger:

– Ta inte Mellanösterns konflikter till svenska gator och torg.

Utrikesministern trakasserad

En av politikerna som hotats är utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). En hotfull incident kopplad till hennes bostad är polisanmäld.

– Vad vi bedömer som runt två obehöriga personer, har varit inne i utrikesministerns trappuppgång och där har man satt upp en affisch. Sedan har man lämnat och vi har varit där på plats och inlett en förundersökning som är rubricerad olaga intrång, säger Ola Österling, Stockholmspolisens presstalesperson, till SVT Nyheter.

Den kurdiska aktivistgruppen Rojavakommittérna har tagit på sig ansvaret.

– Vi gick hem till vår utrikesminister och informerade hennes grannar om att hon i 600+ dagar aktivt stöttat folkmordspolitiken, skriver gruppen på X.

Kristersson: ”Arbetar intensivt med att ändra lagen”

Efter de senaste dagarnas tumult framhåller statsministern att regeringen kommer gå fram med flera lagändringar.

– Vi arbetar nu intensivt med att ändra lagen så att den som inte är medborgare ska kunna utvisas på grund av bristande vandel – och vi sänker gränsen för brottsutvisningar, skriver Ulf Kristersson. 

– De allra flesta som kommer till Sverige är naturligtvis hederliga och skötsamma människor, men de som kommer hit och vägrar bete sig eller följa svensk lag har ingen här att göra.

Bristande vandel

Regeringen föreslår att ett grundläggande krav på vandel återinförs i utlänningslagen – det vill säga lagen som innehåller bestämmelser om under vilka villkor utländska medborgare får vistas och bo i Sverige.

Tidöpartierna vill att personer som inte är svenska medborgare ska kunna utvisas på grund av ”bristande vandel”. Det kan exempelvis handla om att en person har skulder till enskilda eller det allmänna, inte har följt ett myndighetsbeslut och därför påförts vite, upprepad lindrigare brottslighet, missbruk av välfärdssystemen eller att personen utgör ett säkerhetshot. 

Vidare föreslår regeringen att ett uppehållstillstånd ska kunna nekas eller återkallas om konsekvensen av yttranden hotar allmän ordning eller säkerhet eller om yttrandena är straffbara.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen