Förundersökningsledare och chefsåklagare Krister Peterson hade på förhand aviserat att man skulle presentera stora nyheter om det olösta mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Krister Peterson pekade ut Stig Engström, den så kallade Skandiamannen, som arbetade på Skandia i närheten av mordet och som själv påstått att han blev vittne till mordet.

– Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman. Min bedömning är att det efter drygt 34 år är svårt att tro att vidare utredning skulle ge någonting ytterligare, jag anser att vi kommit så långt man kan begära, sade Krister Petersson och lade därmed ned utredningen.

Nya uppgifter

Nu framkommer nya uppgifter om händelseförloppet strax före presskonferens för fem år sedan.

Enligt Ulrika Glaser Rydberg, vän till Stig Engströms exfru, blev exfrun uppsökt i sitt hem av en “desperat agerande” Palmeutredare kvällen före pressträffen.

Situationen vid tillfället var “obehaglig”, säger Ulrika Glaser Rydberg till SvD.

– Han säger till henne att det är sista chansen att berätta sanningen. Och hon blir verkligen förtvivlad, hon tycker ju att hon har sagt allt och lite till.

LÄS MER: Nya teorin – han sköt Olof Palme

"Var så absurt"

Ulrika Glaser Rydbergs föräldrar var goda vänner med Stig Engström och hans dåvarande fru.

Väninnan beskriver “Skandiamannen” som snäll och vänlig med barnen. Utpekandet av Engström tog hårt på exfrun, som avled förra året.

– Hon var som ett jagat djur, satt längst in i lägenheten och var rädd när pressen stod utanför. Hon tyckte att det var så absurt. 

Glaser Rydberg säger att det var “sjukt” när hon fick höra att utredningen kommit fram till vem de ansåg vara den misstänkta mördaren.

Hård kritik mot pressträffen

Stig Engström avled 26 juni år 2000.

– Eftersom den personen är död, kan jag inte väcka åtal mot honom, konstaterade Krister Peterson.

Utpekandet mötte starka reaktioner. Kriminologen Leif GW Persson har kallat det “grovt förtal av avliden”.

Justitieombudsmannen, JO, inledde en utredning och riktade skarp kritik mot åklagaren.

– JO är mycket kritisk till hur chefsåklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Det är JO:s samlade bedömning att AA (Stig Engström, red. anm.) vid pressträffen, sedd som en helhet och i ljuset av övriga relevanta förhållanden, framställdes som skyldig till mordet, framhöll myndigheten 2021.

Foto: Alvin portal

Text: Redaktionen

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg.