UPPGIFTER: Oväntad upptäckt – om barn som leker ”pojkaktigt”

2024 09 01

Forskare har gjort en oväntad upptäckt om barn som leker könsstereotypt ”pojkaktiga” lekar.

Barns sätt att leka kan ge indikationer om hur deras beteende utvecklas.

Det gäller bland annat vid lek som är relaterad till traditionella könsroller, enligt forskare vid Karlstads och Uppsala universitet.

Barn som leker på ett sätt som uppfattas som ”pojkaktigt”, enligt traditionella könsstereotyper, har fler beteendeproblem.

– Våra resultat visar att barn med ”pojkaktiga” lekbeteenden oftare har beteendeproblem, både pojkar och flickor, säger Marlene Stratmann, doktorand inom folkhälsovetenskap, i ett uttalande.

Särskild upptäckt om flickor

Dessutom ser forskarna att flickor som leker på ett traditionellt ”pojkaktigt” sätt i högre utsträckning kan ha drag av autism.

– Det är också intressant att se att flickor med ”pojkaktigt” lekbeteende oftare uppvisar autistiska drag, medan bilden för pojkar är mer komplex, säger hon.

Det handlar bland annat om barn som leker med leksaker som traditionellt har ansetts vara till för pojkar.

I studien har forskarna undersökt lekbeteendet hos 718 barn.

Ingen orsakssamband

Forskaren understryker dock att lekbeteendet i sig inte orsakar autistiska drag. Det finns alltså ingen anledning för föräldrar att vara oroliga om deras barn leker på ett specifikt sätt.

– Det är viktigt att poängtera att bara för att ett barn leker på ett visst sätt, innebär det inte att de kommer att utveckla beteendeproblem eller autistiska drag. Men våra resultat understryker vikten av att följa barnens utveckling över tid, tillägger Marlene Stratmann.

Det är därför viktigt att studien inte misstolkas, menar hon.

– Vi uppmanar att alla barn ska leka med allt, säger hon till SR.

Samtidigt är det viktigt för forskningen att identifiera relevanta samband.

– Traditionellt kanske man inte tittar på lek på ett maskulint eller feminint sätt, men just här i den här studien valde vi att göra det för att kunna analysera det här sambandet, säger hon till radiokanalen.

Foto: BBC Creative

Text: Redaktionen

JUST NU: Hemlig missilbas upptäckt vid NATO-gräns

2025 09 12

Nya satellitbilder avslöjar en okänd missilbas i Europa.

Belarus bygger en hemlig militärbas mindre än 250 kilometer från Polens gräns, som kan komma att användas för ballistiska och till och med kärnvapenmissiler.

Detta avslöjar journalister från Radio Free Europe/Radio Liberty, tillsammans med estniska Delfi Estonia och Eesti Ekspress, som har analyserat bilder från en plats 60 kilometer söder om Minsk, rapporterar Kyivpost.

Enligt rapporten har byggandet av installationen, som inte nämns i några officiella dokument, påbörjats i juni förra året.

Nära NATO-gräns

Basen ligger i Slutsk-distriktet, omkring 245 kilometer från Polens östra gräns, på mark där dåvarande Sovjetunionen förvarade kärnvapen under kalla kriget.

– Inga belarusiska myndigheter eller lokala medier har någonsin nämnt något byggprojekt här, står det i rapporten.

Säkerhetsanalytikern Konrad Muzyka säger att basen “förmodligen kommer att vara kärnvapenbeväpnad” eller ha ett kärnvapenelement.

Internationell oro

Den pensionerade finska underrättelseofficeren Major Marko Eklund beskriver basen som ett “strategiskt objekt” för både Belarus och dess största allierade, Ryssland.

Satellitbilder publicerade av Radio Free Europe/Radio Liberty visar flera delar under konstruktion, inklusive hangarer, murar, ammunitionförråd och fundament som tros vara luftvärnssystem.

– Platsen ser ut att bli en framtida missilbas med betydande strategiskt värde, säger Eklund efter att ha tagit del av bilderna.

Ökad militär aktivitet

Idag inleds den gemensamma militärövningen Zapad 2025 mellan Belarus och Ryssland, som pågår till den 16 september.

Övningen hålls i Belarus och delar av Ryssland, där övningarna ska inkludera planering för kärnvapenanvändning enligt belarusiska myndigheter.

Detta är inte det enda militära projektet nära NATO, enligt uppgifter till Kyivpost – liknande anläggningar byggs även i Kaliningrad och vid Finlands gräns, vilket ökar spänningen i regionen.

Belarus och Rysslands militärövningar har historiskt setts som en signal till väst. 2021 skickade Moskva 200 000 trupper till liknande övningar bara månader innan invasionen av Ukraina.

Foto: Ministerie van Defensie Wikipedia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Natoland vill rekrytera 100 000 soldater

2025 09 12

Den tyska armén har ambitionen att rekrytera ytterligare 100 000 soldater.

Tysklands storsatsningen på armén behövs för att möta Natos mål.

– Landet ser också behovet av att förbereda sig för en eventuell rysk aggression, rapporterar Reuters med hänvisning till ett konfidentiellt brev från en högt uppsatt armébefälhavare.

100 000 nya soldater

De nya rekryterna skulle ansluta sig till de cirka 62 000 aktiva soldater och 37 000 icke-aktiva soldater som redan nu tillhör den landbaserade delen av den tyska armén.

– I ett brev daterat den 2 september ska den tyske arméchefen Alfons Mais ha sagt att grenen behöver minst 45 000 soldater ytterligare fram till 2029 och sedan 45 000 till innan 2035, framhåller nyhetsbyrån.

– Tyskland bör också rekrytera ytterligare 10 000 soldater till sin territoriella försvarsstyrka, stod det i brevet adresserat till militärchefen Carsten Breuer.

Det tyska försvarsdepartementet har avböjt att kommentera uppgifterna, med hänvisning till sekretesskäl.

Läs också: Liseberg stoppar gäster i dörren: folk fattar ingenting

Nato varnar

Nyheten kommer samtidigt som Rysslands fullskaliga invasion fortsätter i Ukraina. 

Nato har också varnat för en potentiell öppen konflikt med den ryska krigsmakten under de kommande fem åren.

– Efter krigets början 2022 har de flesta europeiska länder ökat sina försvarsutgifter och utökat sina militärer, efter årtionden av nedrustning efter Kalla kriget, uppger Kyiv Independent.

Ökade ansträngningar

Frågan om återupprustning har blivit extra aktuell efter att USA signalerat sin avsikt att minska landets militära närvaro i Europa.

Tyskland har påbörjat återställningen av sin militära kapacitet efter inledningen av det fullskaliga kriget i Ukraina.

Ansträngningarna har accelererat under förbundskansler Friedrich Merz.

Tyskland har också anslutit sig till insatsen för att stärka Natos östra flank, med en permanent placerad brigad i Litauen, som har direkt gräns till Ryssland och dess allierade Belarus.

Läs också: Polen markerar – Trump ifrågasätter drönarna

Foto: Nato

Text: Redaktionen