UPPGIFTER: Oroväckande trend kan slå hårt mot Ukraina

2022 08 19

EU-länders benägenhet att ge militärt stöd till Ukraina har minskat.

Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy som SR Ekot tagit del av.

Under juli månad gjordes inga nya åtagande överhuvudtaget, berättar Ekaterina Rebinskaya, forskningsledare på institutet.

Trenden är nedåtgående sedan april, erfar SR. Istället ligger EU:s fokus på att leverera redan utlovade vapen.

Förra veckan enades dock sexton EU-länder om att ge ytterligare 1,5 miljarder euro i militärt stöd till Ukraina.

Beslutet togs på en konferens i Köpenhamn.

Enligt Ekaterina Rebinskaya är det ”en droppe i havet”.

– Det täcker inte Ukrainas behov, säger hon till SR.

Inleder motoffensiv

Uppgifterna om EU:s sviktande stöd kommer i samband med att Ukrainas väpnade styrkor förbereder sig inför en motoffensiv i landets södra delar.

Enligt Ilmari Käihkö, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, krävs det snabba beslut för att hjälpa Ukraina.

Han befarar att vapnen från väst inte kommer att räcka om de olika länderna fortsätter skicka från de egna lagren i stället för att producera direkt för Ukraina.

– Om vi vill att Ukraina ska vinna kriget borde vi rikta in vår försvarsindustri på att producera sådant som Ukraina kommer att behöva för att vinna kriget, säger han till DN.

Militärexperten betonar att Ukraina är fullständigt beroende av stödet från väst om landet ska kunna fortsätta stå emot den ryska aggressionen.

– Landet har blivit beroende av oss samtidigt som Ryssland har kvar förmågan att tillverka materiel på ett helt annat sätt eftersom Ryssland har riktat attacker mot den ukrainska försvarsindustrin i syfte att göra det svårt för Ukraina att fortsätta kriga.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Åkesson och Pourmokhtari oense – om bilar

2025 11 23

Jimmie Åkesson (SD) och Romina Pourmokhtari (L) håller inte med varandra.

Och sprickan har med bilar att göra.

Som bekant har EU tidigare infört ett mål om att fasa ut fossildrivna bilar till 2035.

Men uppgifter pekar på att EU kan vara på väg att ändra målet, någonting som Jimmie Åkesson (SD) och Romina Pourmokhtari (L) är oense om, rapporterar SVT.

Åkessons syn

Sverigedemokraternas partiledare vill att det omdebatterade förbudet mot förbränningsmotorer ska hävas.

Han välkomnar att vinden har vänt och att flera aktörer nu vill att EU ska ändra på förbudet.

– Flera länder backar från det här och andra fullständigt verklighetsfrånvända beslut, säger Åkesson.

SD-ledaren tror att det kommer ändras så småningom, och “ju förr desto bättre”.

Är oense

En som tycker annorlunda är Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.

Hon anser till skillnad från Åkesson att det är viktigt att Sverige “håller kursen”.

– Fler partier i svensk politik, även till höger, kanske kan lägga ”kulturkriget” åt sidan och fokusera på svenska intressen, säger hon.

– Då blir det väldigt tydligt att man borde vara för den här lagstiftningen.

Läs mer: FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

Missnöje i Tyskland

Den moderata EU-parlamentarikern Tobias Tobé har sagt att en vändning kan vara att vänta.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar enligt Euronews att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

“Inga förbud”

Merz menar att dieselmotorer fortfarande behövs, i synnerhet för lastbilar.

– Vi borde inte förbjuda, vi borde möjliggöra teknologier, och det är mitt mål, säger han.

Läs mer: Tidöparti kräver: Mer pengar till asylsökande

Foto: Circle K resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: 105-miljarderssmäll för USA

2025 11 23

USA:s finansminister bekräftar nu en smäll på motsvarande 105 miljarder kronor.

Den amerikanska regeringen var som bekant nedstängd i hela 43 dagar.

Det påverkade allt från flygledare till människor som var i behov av stöd för mat och andra grundläggande varor.

Nu bekräftar USA:s finansminister Scott Bessent att landet åkte på en smäll på 105 miljarder kronor i samband med nedstängningen, rapporterar Reuters.

105 miljarder

Finansminister Scott Bessent säger på söndagen att den 43 dagar långa statliga nedstängningen orsakade en permanent smäll på 11 miljarder dollar mot USA:s ekonomi.

Det motsvarar omkring 105 miljarder svenska kronor.

Trots uppförsbacken ser finansministern positivt på framtiden.

– Jag är väldigt, väldigt optimistisk inför 2026. Vi har dukat bordet för en mycket stark, icke-inflationär tillväxtekonomi, säger han.

Marknaden osäker

Samtidigt råder osäkerheter på marknaden.

Ledande amerikanska index stängde veckan på grön mark – men har varit volatil under den senaste tiden.

Bland anledningarna till det finns oklarheter kring viktiga ekonomiska siffror.

På grund av nedstängningen av regeringen har varken inflationssiffror eller arbetsmarknadssiffror kommit ut – vilket gör att investerare undrar hur den amerikanska ekonomin egentligen mår.

Läs mer: Har tiotusentals ägare – bolag kan försvinna från börsen

Google i rampljuset

Samtidigt som det har varit skakigt på de bredare marknaderna har Google-ägaren Alphabets aktie stigit under den senaste tiden, uppger CNBC.

Det slog ner som en bomb när Warren Buffetts Berkshire Hathaway lät meddelas att de köpt in sig i techjätten – ett oväntat drag.

Även Gemini 3

Alphabet har även släppt den senaste versionen av bolagets AI-chatbot – Gemini 3.

Rädsla över att marknaden befinner sig i en AI-bubbla har vuxit under den senaste tiden – och har också bidragit till oron på marknaden.

Läs mer: UPPGIFTER: Putin har tappat tålamodet – slår till mot anhängare

Foto: S Davis resp United States Department of the Treasury wiki

Text: Redaktionen