27 oktober 2025

UPPGIFTER: Orban tvingas vika ner sig

2025 10 27

USA sätter nu ytterligare press på Ungerns premiärminister.

Det har varit ett par tuffa veckor för Viktor Orban.

Först ställdes toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin som skulle hållas i Budapest in.

Nu sätter USA ytterligare press på Ungern för att landet ska sluta köpa rysk olja, rapporterar Kyiv Independent.

Tvingas vika ner sig

Ungern har länge motsatt sig idén om att sluta köpa den ryska oljan.

Washington förväntar sig dock att Ungern ska ta fram en plan för hur de ska göra sig oberoende av rysk energiimport.

Det säger USA:s Nato-ambassadör Matt Whitaker.

– Ungern har, till skillnad från många av sina grannar, inte gjort upp några planer eller vidtagit några aktiva åtgärder, säger han.

Blivit ett problem

Viktor Orban och Donald Trump har i grunden en bra relation – men frågan om rysk olja har ställt till det.

USA har som bekant infört sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil – och uppmanar Europa att hitta andra källor till olja än Ryssland.

Enligt Whitaker kommer USA nu att arbeta för att hitta alternativa lösningar för Ungern.

Läs mer: Amerikanskt stridsflygplan och helikopter har kraschat

Ska till USA

Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó framhåller att Orban och USA:s president Donald Trump kommer att träffas nästa vecka för att diskutera USA:s sanktioner mot rysk olja.

Budapest kommer inför det undersöka de "exakta juridiska och fysiska konsekvenser" av sanktionerna som Trump införde, rapporterar Ukrainska Pravda.

Långtgående motstånd

Sedan det fullskaliga kriget bröt ut i februari 2022 har Ungern vägrat ge upp den ryska oljan.

Viktor Orban har även varit emot flera åtgärder som EU har försökt rikta mot Ryssland för att sätta press på Kreml, däribland sanktioner.

Även Slovakien har kritiserats av liknande anledningar.

Läs mer: Putins nya taktik i kriget

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen