UPPGIFTER: Öppnar för att avskaffa 40 timmars arbetsvecka

2024 02 05

Förkortad arbetsvecka kan bli en stor valfråga 2026.

Redan i början av december flaggade riksdagsledamoten Annika Strandhäll, ordförande för S-kvinnor, att Socialdemokraterna överväger att driva frågan om förkortad arbetsvecka.

Det skulle till exempel kunna handla om sex timmars arbetsdag eller fyradagarsvecka.

– Ja, det är några av de frågor som vi kommer att titta på, sade Annika Strandhäll till Göteborgs-Posten vid tillfället.

Uppgifter: S-ledningen kan svänga

Längst upp i S-ledningen ska det dock ha funnits en tveksamhet och till och med ett motstånd mot idén, som enligt Expressen på centrala poster avfärdats som “vänsterpopulism”.

Men nu är kretsen kring partiledare Magdalena Andersson (S) på väg att svänga i frågan, uppger källor till tidningen.

– Det här är en vinnarfråga, säger en uppfitslämnare med insyn och syftar på valet 2026 och att partiet nu tittar på en förändring.

Funnits sedan 70-talet

40 timmars arbetsvecka infördes på 1970-talet och har alltså inte förändrats på 50 år.

Om och när Socialdemokraterna landar i ett förslag om konkret förändring skulle det även kunna handla om mer semester, ny “familjevecka” eller fler röda dagar.

Inspiration hämtas från Europa, sade Annika Strandhäll till SVT förra veckan.

Bland riksdagspartierna är det i nuläget bara två partier som vill lagstifta om en arbetstidsförkortning: Vänsterpartier och Miljöpartiet.

Samtliga partier inom Tidöavtalet säger blankt nej vilket öppnar för en het konflikt inför nästa valrörelse.

Vi behöver fler som arbetar. Att då generalisera och säga att vi ska ha en arbetstidsförkortning, det tror inte jag på, sade Camilla Mårtensson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Liberalerna, till SVT häromveckan.

Testas i andra länder

I flera länder har det genomförts tester för att se hur förkortad arbetstid påverkar saker som produktivitet, arbetsmiljö och arbetarnas välmående.

Den tidigare statsministern Sanna Marin i Finland ville exempelvis testa kortare arbetsvecka inför förra året.

Människor mår bättre, har lägre sjukfrånvaro, och produktiviteten har ökat. På kortare arbetstid har man alltså fått samma mängd saker gjorda, eller till och med mera, sade Sanna Marin till Svenska Yle 2023.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionne


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen


Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen