UPPGIFTER: Öppnar för att avskaffa 40 timmars arbetsvecka

2024 02 05

Förkortad arbetsvecka kan bli en stor valfråga 2026.

Redan i början av december flaggade riksdagsledamoten Annika Strandhäll, ordförande för S-kvinnor, att Socialdemokraterna överväger att driva frågan om förkortad arbetsvecka.

Det skulle till exempel kunna handla om sex timmars arbetsdag eller fyradagarsvecka.

– Ja, det är några av de frågor som vi kommer att titta på, sade Annika Strandhäll till Göteborgs-Posten vid tillfället.

Uppgifter: S-ledningen kan svänga

Längst upp i S-ledningen ska det dock ha funnits en tveksamhet och till och med ett motstånd mot idén, som enligt Expressen på centrala poster avfärdats som “vänsterpopulism”.

Men nu är kretsen kring partiledare Magdalena Andersson (S) på väg att svänga i frågan, uppger källor till tidningen.

– Det här är en vinnarfråga, säger en uppfitslämnare med insyn och syftar på valet 2026 och att partiet nu tittar på en förändring.

Funnits sedan 70-talet

40 timmars arbetsvecka infördes på 1970-talet och har alltså inte förändrats på 50 år.

Om och när Socialdemokraterna landar i ett förslag om konkret förändring skulle det även kunna handla om mer semester, ny “familjevecka” eller fler röda dagar.

Inspiration hämtas från Europa, sade Annika Strandhäll till SVT förra veckan.

Bland riksdagspartierna är det i nuläget bara två partier som vill lagstifta om en arbetstidsförkortning: Vänsterpartier och Miljöpartiet.

Samtliga partier inom Tidöavtalet säger blankt nej vilket öppnar för en het konflikt inför nästa valrörelse.

Vi behöver fler som arbetar. Att då generalisera och säga att vi ska ha en arbetstidsförkortning, det tror inte jag på, sade Camilla Mårtensson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Liberalerna, till SVT häromveckan.

Testas i andra länder

I flera länder har det genomförts tester för att se hur förkortad arbetstid påverkar saker som produktivitet, arbetsmiljö och arbetarnas välmående.

Den tidigare statsministern Sanna Marin i Finland ville exempelvis testa kortare arbetsvecka inför förra året.

Människor mår bättre, har lägre sjukfrånvaro, och produktiviteten har ökat. På kortare arbetstid har man alltså fått samma mängd saker gjorda, eller till och med mera, sade Sanna Marin till Svenska Yle 2023.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionne


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen