UPPGIFTER: Obehagliga tecken på ny upptrappning

2022 11 30

En ny mobilisering kan ske i bakgrund av omfattande problem på slagfältet, främst kopplat till omodern utrustning och fortsatt brist på soldater.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW, i en ny rapport.

Uppges tvingas lämna "militära meriter"

Man hänvisar till uppgifter som pekar på ryska myndighetsåtgärder, där bland annat ett värvningskontor i staden Kirov ska ha skickat ut en särskild begäran till anställda på ett företag i regionen.

Där uppges man kräva att medarbetarna “klargör sina militära meriter” med deadline vid årsskiftet.

– Ryska styrkor fortsätter att kämpa med föråldrad utrustning och brist på inhemsk personal samtidigt som offentliga handlingar tyder på en sannolik våg av mobilisering, framhåller ISW på Twitter.

Utöver detta ska män som tvingats uppdatera sina uppgifter av militära registrerings- och värvningskontor ha förbjudits att lämna Ryssland.

Förnekat ny mobilisering

Det var i september som Putin beordrade en “partiell” mobilisering av 300 000 nya soldater och en kraftig eskalering av kriget i Ukraina.

Sedan diktatorns besked har Ryssland därefter förnekat att en andra mobliseringsvåg skulle vara aktuellt.

– Inget ytterligare är planerat. Jag kan inte se att det finns ytterligare behov inom överskådlig framtid, uppgav Putin på en pressträff i Kazakstan i mitten av oktober.

"Uppdraget slutfört"

Samma besked kom från andra ministrar i Kreml.

– Vi har slutat att skicka inkallningar till människor, och uppdraget du gav, 300 000 människor, har slutförts, sade Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu till Putin i et tv-sänt möte för en månad sedan.

Förhastade påståenden

Till skillnad från ryska informatörer uppger ISW att de ryska styrkorna möter mycket stora stora svårigheter i kriget.

– Vissa ryska militärbloggare gjorde ogrundade påståenden om att ryska styrkor bröt igenom den ukrainska försvarslinjen söder om Bakhmut längs motorvägen T0513 för att avancera mot Chasiv Yar, som skulle skära av en av två återstående ukrainska huvudsakliga markkommunikationslinjer (GLOCs) till Bakhmut, framhåller ISW och tillägger:

– Men sådana påståenden är sannolikt en del av en fortsatt rysk informationsverksamhet och är förhastade, enligt ISW:s tidigare bedömningar.

Krigföring mot civilbefolkningen

De senaste veckorna har kriget framför allt handlat om ryska anfall mot ukrainsk infrastruktur som drabbar den civila befolkningen. I helgen var sex miljoner människor i Ukraina fortfarande helt utan ström och hade varit så i flera dagar.

Anfallen drabbar även vattenförsörjningen, vilket tvingat sjukhus i Kyiv att evakuera sina patienter.

–  Utan vatten är det svårt att driva sjukhuset. Först och främst lider steriliseringsrummen och det är omöjligt att då genomföra insatser, säger Vitaliy Vlasiuk, vice guvernör i Kyivregionen, enligt BBC.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen