4 november 2025

UPPGIFTER: Nytt land skaffar kärnvapen – påverkar hela världen

2024 10 04

Den islamistiska diktaturen Iran kommer börja utveckla kärnvapen inom en snar framtid.

Larmet kommer från säkerhetsanalytikern Alireza Taghavinia, som är baserad i Irans huvudstad Teheran.

Taghavinia baserar sin prognos på två grunder:

- Iran har den tekniska kapacitet och kunnighet som krävs för att utveckla kärnvapen

- Israels förväntade hämndattack mot Iran kommer driva på utvecklingen

Därför processen accelerera

Israel har lovat att svara på Irans storskaliga attack i tisdags. Diktaturen avfyrade över 180 ballistiska robotar mot Israel.

– Iran begick ett stort misstag i kväll och kommer få betala priset för det, sade den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu efter attacken.

Säkerhetsexperten Alireza Taghavinia bedömer att Israels svar kommer öka den iranska viljan att utveckla kärnvapen.

– Varje attack mot Irans territorium kommer att stärka ställningen för dem som vill ändra Irans kärntekniska doktrin och skaffa kärnvapen. Och att tillverka kärnvapen är tekniskt möjligt för Iran. Det behövs endast ett politiskt beslut från Ayatollah Khamenei, säger han till Newsweek.

Irans högste ledare, Ayatollah Ali Khamenei, har i decennier officiellt förbjudit tillverkning av kärnvapen. Men Israel har länge anklagat Iran för att hemlighet sträva efter att ta fram massförstörelsevapen.

Attackera kärnkraftsanläggningar

Om Israel misstänker att Iran utvecklar kärnvapen kommer den israeliska militären sannolikt vända blicken mot Irans kärntekniska anläggningar.

Iran har haft ett kärntekniskt program i många år där man anrikar uran som man påstår sig behöva för energisyften. USA, Israel och Internationella atomenergiorganet IAEA har dock varnat för att uranet kommer användas för att utveckla kärnvapen.

Att attackera kärnanläggningarna är en stor risk för Israel, enligt Taghavinia.

– Jag tror inte att sådana attacker kommer bli framgångsrika eftersom Irans kärnkraftsanläggningar ligger under bergen, och Israel kan inte skada dessa anläggningar. En annan faktor som talar för ett misslyckande är att Israel inte kan attackera Irans kärnkraftsanläggningar med långdistansvapen. De måste attackera med stridsflyg, tusentals kilometer in på iranskt territorium.

– Israel riskerar att förlora många stridsflygplan under en sådan operation. Israeliska piloter kan även tillfångatas av Iran.

Säkerhetsläget kan förändras

Om Israel skulle angripa iranska kärnanläggningar skulle det få stor påverkan på säkerhetsläget i världen och Mellanöstern.

– En israelisk attack skulle kunna förändra Mellanöstern för alltid, bedömer Alireza Taghavinia.

Säkerhetsexperten tror att det skulle kunna leda till ett storkrig som involverar USA och flera länder i Mellanöstern.

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika-programmet vid Utrikespolitiska institutet, gör en liknande bedömning.  

– Jag har svårt att se att iranierna kan låtsas som ingenting, säger Parsi till Yle.

– Dels för att kärnteknikprogrammet är en sådan statussak och för att det kostat så mycket pengar. Skulle israelerna lyckas förstöra någonting substantiellt, så skulle det inte kunna gå förbi inrikespolitiskt i Iran och då kommer de behöva hitta något de kan attackera.

– Attackerar de så är karusellen igång.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen