UPPGIFTER: Nytt land kan bistå Putin med 100 000 soldater

2022 09 30

Det hävdar en av Belarus ledande oppositionspolitiker, Pavlo Latushko.

På Twitter skriver Latushko att Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förbereder en order om mobilisering.

– Våra källor rapporterar: Lukasjenko [och Ryska federationen] har gått med på att utplacera 120 000 ryska soldater [i Belarus] under november-februari. Belarus åtar sig att tillhandahålla ytterligare 100 000 mobiliserade soldater. Lukasjenko förbereder sig för ett fullskaligt krig. Väst måste ställa ett ultimatum som han inte kan vägra, framhåller oppositionspolitikern.

Latushko har inte publicerat några bevis som stärker hans tes.

Diktatorn har svarat

Den 23 september sa Lukasjenko att det inte blir någon mobilisering i Belarus, enligt statliga nyhetsbyrån Belta. Dock bekräftade diktatorn att landet regelbundet håller militärövningar för att kunna svara på ukrainska ”hot och terroristattacker”.

Fem dagar senare inledde det belarusiska försvarsdepartementet en inspektion av militära enheter i närheten av Minsk, uppger den ukrainska nyhetskanalen Babel.

– Militären planerar att nyrekrytera och återuppta träningen av värnpliktiga. Lager av militär- och specialutrustning kommer att inspekteras i syfte att kontrollera dess stridsberedskap, framhåller nyhetskanalen.

Möte med Moskva

Det belarusiska försvarsdepartementet träffade även företrädare från Moskva.

– De diskuterade de mest brådskande frågorna gällande ländernas militära samarbete, skriver Babel.

En dag senare, den 29 september, rapporterade Ukrainas underrättelsetjänst att Belarus förbereder sig för att ta emot tusentals nya ryska soldater.

Enligt underrättelsetjänstens uppgifter kommer Ryssland skicka 20 000 nya soldater till landet, utöver de ryska trupper som redan är stationerade på belarusisk mark. Beslutet har fattats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i Ryssland.

Oleksiy Hromov, biträdande chef för generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor, hävdar att Belarus inlett omfattande förberedelser inför soldaternas ankomst.

– Flygfält konstrueras, järnvägar repareras och reparationer av baracker, sovsalar och lager vid Lunynets militärflygfält (50 km från statsgränsen till Ukraina) har inletts. Allt detta pekar på att den troliga avsikten är långvarig användning av detta flygfält, särskilt av enheter från det ryska flygvapnet, framhöll Oleksiy Hromov i ett inlägg på Telegram.

Förnekar uppgifter om mobilisering

På fredagsförmiddagen har det belarusiska försvarsdepartementet förnekat påståendet om en pågående mobilisering.

– För närvarande utförs inte mobiliseringsaktiviteter i Republiken Belarus väpnade styrkor. All militär utbildning är planerad och godkänd i förväg, skriver departementet i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Erdoğan: Ni är nästan lika värdelösa som Sverige

2025 10 22

För Sverige tog det nästan dubbelt så lång tid, även det på grund av Natolandets ovilja att godkänna medlemskapet.

Nu avslöjar Finlands före detta president Sauli Niinistö detaljerna bakom bråken när Turkiet vägrade att släppa in de båda länderna i försvarsalliansen.

– Länge hade det varit tydligt att just Sverige var i knipa, ibland konstaterades det att det egentligen inte fanns något emot Finland, ibland återigen att Finland var nästan lika värdelöst som Sverige, berättar Niinistö i en ny bok, enligt Iltalehti.

Pekar ut koranbränningarna

Finländska och svenska representanter var i ständig kontakt med turkiska motsvarigheter efter ländernas ansökan till Nato. 

Enligt Niinistö svängde Turkiet jämnt och ständigt fram och tillbaka. Expresidenten beskriver mötena som “att såga fram och tillbaka”.

Ett av Turkiets krav var att Sverige och Finland skulle ändra sin respektive terroristlagstiftning. Men det fanns även andra omständigheter som försvårade processen.

– Stämningen var särskilt spänd på grund av koranbränningen i Sverige, skriver Sauli Niinistö.

LÄS MER: Raseri mot turkisk vapenaffär: "Förskräckligt"

"Erdoğan gillade inte det"

I januari 2023 gav Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besked om att Finlands medlemskap kunde ratificeras “om inte Finland gör samma misstag som Sverige”.

Därmed kunde Finland gå före i kön in i Nato. Sauli Niinistö menar att Turkiet hade flera skäl att förhala de två ländernas inträde i alliansen.

– Utan tvekan ville Turkiet verkligen öka allmänhetens medvetenhet och diskussion om sin oro kring terrorism, och till viss del lyckades det, menar den forne presidenten.

Niinistös teori varför Finland “passade bättre i Nato än Sverige” var för att landet generellt sågs mer positivt i Turkiet.

När Finland till slut gick med i Nato höll Niinistö en gemensam pressträff med Erdoğan där han konstaterade att landets medlemskap var fullständigt först när även Sverige gått med.

– Erdoğan verkade inte gilla det, framhåller Niinistö.

LÄS MER: USA kan svänga – uppfyller Erdoğans högsta önskan

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen