UPPGIFTER: Nytt kontantkrav införs i Sverige

2024 12 20

Livsmedelsbutiker och apotek ska bli tvungna att ta emot kontanter.

Det föreslår regeringens utredare Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ledamot i finansutskottet, på en pressträff.

Enligt Dioukarev finns det två primära anledningar till att kravet bör införas:

- Det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt

- Att kunna betala med kontanter kan vara avgörande om kriget eller krisen kommer

Det här gäller 

Om förslaget blir veklighet kommer medelstora och större livsmedelsbutiker bli skyldiga att ta emot kontanter mellan 06 och 22. Sveriges apotek kommer även omfattas av kravet.

– Vi framtidssäkrar svenskarnas möjligheter att kunna inskaffa livsmedel och medicin med sedlar och mynt, säger Dennis Dioukarev på pressträffen.

Utredaren har överlämnat förslagen till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Svensk Handel oroliga

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensks Handel anser att det är bra att livsmedelshandeln och apotekens samhällsansvar förtydligas.

Samtidigt uttrycker Svensk Handel en oro över de risker en ökad kontanthantering medför.

Organisationen pekar på att en klar majoritet av livsmedelsbutikerna accepterar kontanter som betalmedel, trots att undersökningar visar att allt färre konsumenter väljer att betala med sedlar och mynt.

– Handeln tar sitt ansvar och tillhandhåller kontanter som betalmedel så länge efterfrågan finns. Om detta råder inga tvivel. Att nu livsmedelshandeln och apoteken tvingas ta ett större samhällsansvar är fullt rimligt, men vi är oroliga över den ökade risken detta medför, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert inom betalfrågor på Svensk Handel och fortsätter:

– Kontanthantering medför alltid högre risk, och ökade kostnader. Kontanthanteringskedjan idag är bräcklig och det är bra att utredningen uppmärksammar det och ställer högre krav på bland annat bankerna.

Vädjar till staten

Nilervall betonar att staten måste ta ett stort ansvar i kontantfråga.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft, måste staten också öka sitt ansvar för att upprätthålla och delvis finansiera kontanthanteringen i framtiden. Det är inte rimligt att handeln ska stå för alla risker och kostnader.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Sverige varnar hela Europa.

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen