UPPGIFTER: Nya regler vid skilsmässor

2024 11 11

Regeringen kallar till pressträff om nya åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

På pressträffen väntas justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) ge besked om att ett omdiskuterat krav ska ses över.

Det rapporterar SR Ekot.

Enligt radions uppgifter rör det sig om kravet på betänketid vid skilsmässor.

Enligt nuvarande regelverk är kravet på betänketid minst sex månader och högst tolv månader.

Kravet finns för att undvika förhastade skilsmässor. Det kan tillämpas vid flera scenarier:

- När det finns barn under 16 år i familjen.

- Om minst en av makarna begär betänketid.

- Om bara en av makarna vill skiljas.

Hårt kritiserat

Flera partier har riktat kritik mot kravet på betänketid, eftersom det riskerar att utsätta kvinnor och barn för ett onödigt lidande.

Vänsterpartiet har bland annat varnat för att våldsamma män kan använda kravet för att fördröja skilsmässan.  

– Kvinnor som utsätts för våld i hemmet befinner sig ofta i en särskilt svår situation, och för de kvinnor och barn som utsätts för våld i äktenskapet kan den nuvarande betänketiden rent av vara livshotande, framhöll V i en motion 2019.

Då kan kravet tas

Nu öppnar regeringen för att ta bort kravet i vissa situationer, erfar Ekot.

Det rör sig om följande tillfällen:

- Om det förekommit våld eller andra kränkningar i äktenskapet

- Om ingen av makarna bor med ett eget barn

Enligt regeringen kan den obligatoriska betänketiden vid skilsmässa upplevas som ett hinder för att gå vidare i livet och kravet

är särskilt problematisk för någon som vill lämna en destruktiv relation.

Fem undantag i dag

I dag finns det fem undantag där skilsmässa kan beviljas utan föregående betänketid.

Det rör sig om följande situationer

- Makarna har levt åtskilda sedan två år.

- Den ena parten har blivit tvingad att gifta sig, 

- Någon av makarna var under 18 år när ni gifte er. 

- Makarna är nära släkt med varandra.

- När makarna gifte sig var någon av dem redan gift

Foto: M. Studzinski

Text: redaktionen

JUST NU: Eljätte uppmanar hushållen – byt elavtal nu

2025 04 02

Elmarknaden är fortsatt osäker.

Det framhåller energijätten Vattenfall med drygt 900 000 kunder i Sverige.

Priset på gas sjunker på kontinenten, men samtidigt stiger priserna på olja och kol.

Och sedan förra månaden har de fasta elprisavtalen sjunkit – i alla fyra elområden i landet.

Överväg att byta nu

Det får Vattenfall att uppmana hushållen att ompröva sina nuvarande avtal och överväga att byta.

– Med tanke att det är en stökig omvärld, med stora osäkerheter inför kommande vinter, är det nu ett bra tillfälle att se över sitt elvatal, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning, i ett uttalande.

– Man kan välja 6-, 12- eller 36-månadersavtal, beroende av vad man känner sig bekväm med. Det är lätt att tänka kortsiktigt men i det långa loppet kan de fasta avtalen erbjuda stabilitet och ge kontroll på elkostnaderna.

God elförsörjning

Elförsörjningen i Sverige är emellertid god.

Starka vindar, tysk solkraft och välfyllda nordiska vattenmagasin är anledningarna, enligt Vattenkraft. Milda temperaturer och minskad elkonsumtion bidrar också till att pressa ned priserna.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland, säger Jonas Stenbeck.

Ankkurvfenomenet syftar på hur elproduktionen från förnybara energikällor påverkar elnätet över en dag.

– Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen.

Läs mer: Jättemånga rörliga elavtal ska ändras – kunder lär bli besvikna

Medelspotpriserna:     
             Mars 2024                   Mars 2025

E1:      56,60 öre/kWh        15,80 öre/kWh

E2:      65,60 öre/kWh        10,95 öre/kWh

E3:      59,47 öre/kWh         50,81 öre/kWh

E4:      63,36 öre/kWh         60,46 öre/kWh

Källa Vattenfall

Foto: 

Text: Redaktionen

Utspel från Jimmie Åkesson får mothugg: “Det finns inte på kartan”

2025 04 02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson utesluter inte svenska kärnvapen.

Det framhöll partiledaren i en intervju tidigare i veckan.

Kommentaren kom efter att debatten om potentiella svenska eller nordiska kärnvapen åter blossat upp.

– Vi hade ju en väldig kompetens i kärnteknik för länge sedan. Men den politiska viljan ville något annat, sade Åkesson till GP och tillade att han anser att allt borde ligga på bordet i rådande situation.

"Finns inte på kartan"

Nu kommenteras utspelet från forskarsektionen.

Enligt Martin Goliath, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedöms det osannolikt att Sverige skulle kunna framställa kärnvapen på egen hand.

– Min spontana reaktion är att det här finns inte på kartan, säger han till SvD.

Forskaren instämmer i att kompetensen vad gäller kärnteknik visserligen finns. Men steget till att utveckla kärnvapen anses ändå för stort.

– Det skulle vara ett gigantiskt industriellt projekt som skulle kräva att väldigt många ingenjörsmässiga problem behöver lösa, säger Martin Goliath.

Får inte tillverka

Förutom de rent tekniska svårigheterna finns det även avtalsrelaterade knutar att lösa.

Sverige har skrivit på det så kallade icke-spridningsavtalet, NPT, som ämnar att hindra spridningen av kärnvapen.

I det avtalet ställs krav på kärnvapenstater att inte överlåta vapnen till någon annan stat eller icke-statlig aktör.

Men det ställs också krav på kärnvapenfria stater, som exempelvis Sverige.

– Kärnvapenfria stater förbinder sig enligt NPT att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, förklarar organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Har kritiserats

Men avtalet har även varit föremål för kritik. FN-förbundets generalsekreterare Jens Petersson menar att NPT “inte räcker som garanti mot att kärnvapen hamnar även i Sverige.

Det framhåller han i en debattartikel där han varnade för att USA kan placera ut kärnvapen på svensk mark.

– Sant är att icke-spridningsavtalet förhindrar kärnvapenstater att överlåta kärnvapen, eller kontroll över sådana, till icke-kärnvapenstater, skriver han i Expressen.

– Men under 1970- och 80-talen hade kärnvapenstaterna mängder av kärnvapen utplacerade i andra länder och USA har alltjämt några hundra sådana i europeiska länder och Ryssland nu sannolikt i Belarus. Dessa vapen är dock, åtminstone i fredstid, fortsatt under kärnvapenstaternas kontroll.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen