UPPGIFTER: Nya regler vid skilsmässor

2024 11 11

Regeringen kallar till pressträff om nya åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

På pressträffen väntas justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) ge besked om att ett omdiskuterat krav ska ses över.

Det rapporterar SR Ekot.

Enligt radions uppgifter rör det sig om kravet på betänketid vid skilsmässor.

Enligt nuvarande regelverk är kravet på betänketid minst sex månader och högst tolv månader.

Kravet finns för att undvika förhastade skilsmässor. Det kan tillämpas vid flera scenarier:

- När det finns barn under 16 år i familjen.

- Om minst en av makarna begär betänketid.

- Om bara en av makarna vill skiljas.

Hårt kritiserat

Flera partier har riktat kritik mot kravet på betänketid, eftersom det riskerar att utsätta kvinnor och barn för ett onödigt lidande.

Vänsterpartiet har bland annat varnat för att våldsamma män kan använda kravet för att fördröja skilsmässan.  

– Kvinnor som utsätts för våld i hemmet befinner sig ofta i en särskilt svår situation, och för de kvinnor och barn som utsätts för våld i äktenskapet kan den nuvarande betänketiden rent av vara livshotande, framhöll V i en motion 2019.

Då kan kravet tas

Nu öppnar regeringen för att ta bort kravet i vissa situationer, erfar Ekot.

Det rör sig om följande tillfällen:

- Om det förekommit våld eller andra kränkningar i äktenskapet

- Om ingen av makarna bor med ett eget barn

Enligt regeringen kan den obligatoriska betänketiden vid skilsmässa upplevas som ett hinder för att gå vidare i livet och kravet

är särskilt problematisk för någon som vill lämna en destruktiv relation.

Fem undantag i dag

I dag finns det fem undantag där skilsmässa kan beviljas utan föregående betänketid.

Det rör sig om följande situationer

- Makarna har levt åtskilda sedan två år.

- Den ena parten har blivit tvingad att gifta sig, 

- Någon av makarna var under 18 år när ni gifte er. 

- Makarna är nära släkt med varandra.

- När makarna gifte sig var någon av dem redan gift

Foto: M. Studzinski

Text: redaktionen

09mars26

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Krigsvarning från Sverige

2026 03 31

Sverige varnar hela Europa.

Chefen för Försvarsmaktens operationsledning, Ewa Skoog Haslum, går ut med en varning till Europa.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har, säger hon i en intervju med en fransk tidning.

”Ingen kan ge ett datum”

Västländer bör redan idag vara beredda att möta ett hot från Ryssland, säger Ewa Skoog Haslum till Le Figaro.

– Vi möter dem dagligen i luften och till sjöss, och naturligtvis övervakar vi varandra, säger den svenska militära operationschefen till tidningen.

Ryssland är redan idag tydliga med att de är i krig med väst, understryker hon i samband med ett besök i Frankrike, som är en av Sveriges allierade i Nato.

Om och när en direkt konfrontation kan inträffa går inte att veta, menar hon.

– Vi skulle alla vilja veta hur mycket tid vi har. Ingen kan ge ett datum, säger Ewa Skoog Haslum.

– Men vi måste vara redo nu eftersom Ryssland är mycket tydligt: de är i krig med väst. De utför redan attacker, inte med vapen, utan med hybridoperationer, tillägger hon.

”Ryssland har lärt sig mycket av kriget”

Den svenska militära operationschefen säger att hon inte gillar uttrycket ”Nato-sjön” om Östersjön. Rysslands närvaro där är påtaglig.

– Ett land försöker medvetet underminera stabiliteten och säkerheten i regionen, säger Skoog Haslum om det ryska agerandet i Östersjön.

Samtidigt varnar hon för att Ryssland har dragit lärdomar av kriget i Ukraina och utvecklat nya kunskaper.

– Vi får inte ta fel: Ryssland är inte vad det var för fem år sedan. De ryska styrkorna har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Vi står nu inför en mer agil, mer teknologiskt avancerad motståndare, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Massiv explosion i Ryssland

Rysk drönare nära Malmö

I samband med besöket i Frankrike kommenterar Ewa Skoog Haslum också incidenten i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg förtöjt i Malmö för cirka en månad sedan.

En rysk drönare flög några kilometer ifrån hangarfartyget. Drönaren hade lyft från ett ryskt signalspaningsfartyg på svenskt vatten.

– Underrättelsefartyget Zhigulevsk befann sig i närheten av Charles de Gaulle, säger hon.

– Vi hade tekniska bevis på vad de gjorde. De var intresserade av hangarfartyget, men också helt enkelt att visa att de var närvarande, säger Ewa Skoog Haslum till tidningen.

Försvarsmakten kunde dock störa ut den ryska drönaren.

LÄS OCKSÅ: Apoteksjätte sänker priset på 4 000 varor

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen