UPPGIFTER: Ny lag ska stiftas i Sverige – förväntas slå mot gängen

2022 12 05

Att involvera unga i brott ska bli straffbart.

Det ska en ny lag se till, enligt uppgifter till Sveriges Radio.

Förslaget ska läggas fram för att bryta nyrekrytering till kriminella gäng. Lagen i fråga kommer att möjliggöra att den som involverar en person under 18 år i brott kan dömas till fängelse i upp till fyra år och kan börja gälla från 1 juli 2023.

Bygger på lagrådsremiss från S

Förändringen är en av de tuffa åtgärder som regeringen uppges vilja presentera i januari nästa år, då justitieminister Gunnar Strömmer (M) ska lägga fram sin första riktigt stora proposition för riksdagen.

Propositionen ska innehålla flera förslag om skärpta straff för brott inom kriminella nätverk och grundar sig i en lagrådsremiss som S-regeringen tog fram kort före valet i höstas.

– Ärendet bereds fortfarande i regeringskansliet, men nu kan Ekot alltså berätta att regeringen – och Sverigedemokraterna – har bestämt sig för att gå vidare med förslaget att införa en ny straffbestämmelse: främjande av ungdomsbrottslighet, rapporterar SR.

En av flera åtgärder

Regeringen hoppas att den nya lagen ska minska risken att unga hamnar i kriminella nätverk, där de exempelvis kan behöva sälja droger på gatan eller transportera vapen.

Men enligt Ekot är det inte den enda förändringen man tänker göra.

Utöver att göra det straffbart att involvera unga i brottsliga nätverk vill regeringen även kunna döma gängkriminella till fängelse i upp till fyra år mer än det normala maxstraffet.

– Rätten ska till exempel väga in om en skjutning eller en sprängning har skett på allmän plats, uppger SR.

Fler ska även kunna frihetsberövas i väntan på rättegång då “obligatorisk häktning” ska kunna tillämpas även på brott med minimistraff från 1,5 år – istället för dagens två år.

“Största offensiven i historien”

Förändringarna ligger i linje med den mönsterbrytande politik mot brottsligheten i Sverige som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade i samband med att Tidöavtalet lades fram.

– Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten, sade justitieminister Gunnar Strömmer i början av november.

“Fruktansvärda uppgifter”

Redan under hösten har just Gunnar Strömmer varit inne på att en nyckel är att stoppa rekryteringen av barn och unga till de kriminella nätverken.

– En brottslighet som mobiliserar barn till helt fruktansvärda uppgifter. Det är en stor och magnifik uppgift, men det är otroligt viktigt att vi som land lyckas ro i land med det, uppgav ministern till Aftonbladet i slutet av förra månaden.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 17

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


USA har gått till attack – högt uppsatt ledare dödad

2025 02 17

USA har utfört flyganfall i Syrien under natten mellan söndag och måndag.

Det uppger USA:s militärkommando för Mellanöstern, Centcom, i ett uttalande.

Enligt Centcom har attackerna genomförts i nordvästra Syrien.

En högt uppsatt ledare inom den al-Qaida-kopplade organisationen Hurras al-Din (HaD) har dödats.

– Flyganfallet är en del av Centcoms:s pågående åtagande i regionen. Tillsammans med partners i regionen försvårar vi för terroristernas försök att planera, organisera och genomföra attacker mot civila och militär personal från USA, våra allierade och våra partners i hela regionen och utanför, framhåller militärkommandot i uttalandet.

”Kommer att fortsätta”

Hurras al-Din är en av flera islamistiska grupper som hävdar att de lagt ned sina vapen efter revolutionen i Syrien.

I januari meddelade gruppen att man lagt ned sin verksamhet. Samtidigt erkände Hurras al-Din för första gången samrörelsen med al-Qaida.

USA terrorklassade Hurras al-Din 2019 och har erbjudit ekonomiska belöningar för information om flera av gruppens medlemmar.

– Vi kommer att fortsätta att obevekligt jaga terrorister för att försvara USA och våra allierade i regionen, säger general Michael Erik Kurilla, befälhavare för Centcom.

Stor oro

Syriens brutala diktator Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller.

Efter diktatorns fall har en övergångsregering installerats i landet. Regeringen leds av islamiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Övergångsregeringen ska styra Syrien fram till den 1 mars, men HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa har sagt att det kan ta upp till fem år att anordna nya val i landet.

– Min uppskattning är att det är mellan fyra och fem år kvar till valet, sade Sharaa i en tv-intervju i början av februari.

Hayat Tahrir al-Sham är en tidigare undergrupp till al-Qaida. Gruppen har listats som en terrororganisation av USA och Storbritannien.

Det finns därför en stor oro över gruppens maktövertagande, inte minst när det gäller kvinnors och minoriteters rättigheter.

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen