UPPGIFTER: Ny kravlista från Putin

2025 03 13

Bollen ligger nu på Rysslands planhalva.

Det framhöll USA:s utrikesminister Marco Rubio efter att USA och Ukraina kommit överens om ett förslag på vapenvila i 30 dagar tidigare i veckan.

– Förhoppningsvis kan vi få till stånd ett eldupphör. Det är upp till Ryssland, tillade även president Donald Trump igår kväll.

Under de senaste dagarna har ett antal ryska krav för att acceptera fred florerat i medierna.

Bland annat har Kyiv Post uppgett att USA är redo att säga ja till fyra av dem. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har också gått ut och sagt att inga “kompromisser” som kan äventyra “människoliv” kommer att godtas.

Skickar ny lista

Efter ovanstående ultimatum ska nu Ryssland formellt ha lämnat över en kravlista till USA.

Det uppger två källor med insyn för nyhetsbyrån Reuters.

Exakt vad som står på listan eller om Kreml är villig att börja diskutera ett fredsavtal innan kraven är tillgodosedda är dock oklart i nuläget.

– Ryska och amerikanska tjänstemän har diskuterat villkoren under personliga och virtuella samtal under de senaste tre veckorna, uppger byråns källor.

Tre punkter

Även om innehållet inte framgår i klartext uppges kraven vara ungefär lika breda och påminna om det som Ryssland tidigare framfört till Ukraina, USA och Nato.

Det inkluderar i så fall bland annat:

- Inget Natomedlemskap för Ukraina

- Inga utplacerade utländska trupper i Ukraina

- Internationellt erkännande av att Krym samt fyra andra ukrainska regioner ska tillhöra Ryssland

Ryssland: "Grundproblemet"

Ett krav som Ryssland ställt löpande under de senaste åren, att USA och Nato tar itu med det Kreml kallar “grundorsakerna” till kriget, kan också ingå på listan.

Det syftar i så fall exempelvis på Natos expansion österut.

Om den ryska diktatorn Vladimir Putin överhuvudtaget vill få till en vapenvila är dock fortsatt mycket osäkert, enligt Reuters.

– Vissa amerikanska tjänstemän, lagstiftare och experter fruktar att Putin, en före detta KGB-officer, skulle använda en vapenvila för att intensifiera vad de säger är ett försök att splittra USA, Ukraina och Europa och undergräva alla samtal, erfar nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen