UPPGIFTER: Nato lurar Putin

2025 10 18

USA och Nato är på väg att lura Vladimir Putin och hjälpa Ukraina – från en minst sagt oväntad plats.

Natos agerande i Arktis kan leda till stora problem för Putin och få konsekvenser för kriget i Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Lurar Putin

USA och Nato är på väg att tvinga Moskva att ägna mer uppmärksamhet åt ”den arktiska fronten”, menar Michael Walsh, senior fellow vid Foreign Policy Research Institute i USA.

Många har missförstått Natos satsning i Arktis och haft en för snäv syn på den, menar han.

USA gör stora investeringar i Arktis och har nyligen bland annat gjort en stor beställning av isbrytare från Finland. Även andra Natoländer, exempelvis Danmark, stärker sina positioner i Arktis.

Men det många inte förstår är att detta kan leda till enorma fördelar – för Ukraina, menar Michael Walsh.

Nato lurar Putin och tvingar honom att rikta fokus mot Arktis.

– Genom att tvinga Moskva att ägna mer uppmärksamhet åt den arktiska fronten i det positionella maktspelet mellan Nato och Ryssland kan USA öppna möjligheter för Ukrainas styrkor, skriver Walsh i en opinionsartikel i tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ryskt förslag till Trump - "kostar bara 76 miljarder"

Arktis en plats för motåtgärder

Arktis är en plats där Nato kan rikta motåtgärder mot Putin, anser han.

– I Washington finns det många beslutsfattare som anser att Rysslands president Vladimir Putin har överansträngt sin militär och sina säkerhetsstyrkor i Ukraina, förklarar Michael Walsh.

– Denna överutvidgning skapar en strategisk möjlighet för Trump-administrationen att använda arktiska motspel som avskräcker från att verkställa ryska hot i Ukraina, tillägger han.

Putin vill säkra regimens överlevnad

Ryssland är rädda för att de ska försvagas när USA och Nato stärker sina positioner i Arktis.

– I Moskva är de främsta nationella säkerhetsprioriteringarna regimens överlevnad och inrikes säkerhet. Denna hierarki av hot skapar en taktisk möjlighet för Trump-administrationen att använda arktiska lockbeten och avledningar för att dra ryska styrkor till Arktis och/eller locka bort ryska styrkor från Ukraina, skriver Michael Walsh i tidningen.

För att motåtgärderna i Arktis ska ge effekt måste USA och Nato dock fortsätta att stärka sina positioner, och satsningarna i Arktis bör ses ur det perspektivet, menar han.

LÄS OCKSÅ: Kraftig explosion i Ryssland - flera döda och skadade

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen