UPPGIFTER: Nato kan gå in

2026 05 19

Just nu pågår diskussioner inom Nato.

Nato har hittills valt att hålla visst avstånd till konflikten och situationen i Mellanöstern.

Beskedet har varit att striderna måste upphöra helt och hållet innan den försvarsalliansen kan engagera sig i området.

Men nu har nya diskussioner väckts till liv inom Nato, rapporterar Bloomberg News, med hänvisning till uppgifter från en tjänsteman inom alliansen.

Kan gå in i sommar

Flera Natoländer stödjer nu en linje där alliansen går in och hjälper fartyg att passera Hormuzsundet, som står under blockad av Iran.

Men ännu är inte alla medlemsländer inne på samma spår.

– Åtgärden skulle markera en förändring i Natos hållning i Irankonflikten, där vissa medlemmar stödjer intervention medan andra motsätter sig djupare engagemang, uppger Bloomberg.

Förslaget som diskuteras innebär att Nato skulle gå in om inte sundet öppnats i början av juli.

Ligger bakom

Bakom förslaget ligger troligtvis de stora ekonomiska utmaningarna som många länder brottas med, till följd av stigande energipriser och försämrade tillväxtprognoser, uppger Bloomberg.

Nato möts för ett toppmöte den 7 och 8 juli i Ankara. Då väntas frågan diskuteras vidare.

LÄS OCKSÅ: Stor kris i Ryssland – får inte plats längre

Trump pressar

Sedan tidigare har USA:s president Donald Trump försökt att pressa landets Natoallierade att hjälpa till med situationen vid Hormuzsundet.

Han har till och med hotat att ta amerikanerna ut ur Nato, och kallat alliansens medlemmar för fegisar.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har uttalat sig om situationen.

– Klart att det frestar på sammanhållningen inom Nato. Precis som Grönlandskrisen gjorde det, sade han till Aftonbladet i april.

Svenskt besked

Beskedet från Sverige i det läget var att Nato ännu inte ställt någon förfrågan om att skicka hjälp till Hormuzsundet. Men en svensk insats ska inte uteslutas längre fram.

– Vi har inte den typen av plattformar som fregatter eller jagare. Men jag utesluter inte att vi kan bidra i en annan form, till exempel politiskt eller diplomatiskt, sade Jonson, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk minister säger emot Putin helt öppet

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen