UPPGIFTER: Nato irriterade på Ukrainas soldater

2025 02 16

Källor inifrån menar att det råder viss frustration i Nato.

I ungefär tre års tid har Ukraina lyckats stå emot den ryska krigsmaskinen.

Västländerna fortsätter att stötta Ukraina militärt, ekonomiskt och humanitärt - och fredsförhandlingar mellan Ryssland och USA är igång.

Samtidigt kommer nu uppgifter om att Nato är irriterade på Ukrainas soldater.

Det rapporterar The Telegraph.

Finns frustration

Nato är oense med Ukraina om landets taktik på slagfältet, och brittiska försvarskällor anklagar Volodymyr Zelenskijs armé för att slösa bort dyra vapen och utrustning.

Kyivs trupper bedöms kombinera västliga vapen med sovjetisk taktik, ett felsteg som har lett till att en betydande mängd Nato-vapen har slösats bort, uppger källorna.

Tänker på kostnaden

En brittisk soldat som har utbildat ukrainare i Ukraina berättade för The Sunday Telegraph att Kyivs trupper använder NLAWs som donerats av Storbritannien ”som om de vore RPGs”, vilket är billiga ryska raketdrivna granatkastare.

NLAW är en pansarvärnsrobot för engångsbruk som kostar ca 20 000 pund per enhet och är avsedd att användas för precisionsattacker mot fiendens pansar.

Storbritannien har levererat mer än 5 000 till Kyiv.

Källan sade att ukrainarna var skyldiga att dela med sig av videor där vapnet användes korrekt, men de mottagna bilderna visade att Kyivs trupper “vilt avfyrade” fem eller sex NLAW mot ryska linjer samtidigt - salvor som kostade över 100 000 pund styck.

LÄS MER: Risk att Ryssland invaderar två Nato-länder uppger Zelenskyj

Fortsätter utvecklas

Ukrainas amerikanska och europeiska partners fortsätter att arbeta för att gemensamt utveckla Ukrainas försvarsindustriella bas.

Ukrainas statligt ägda försvarsföretag Ukroboronprom tecknade den 15 februari ett joint venture-avtal med det franska försvarsföretaget Thales International SAS för att skapa avancerad teknik och ge operativt stöd inom områdena luftförsvar, radar, elektronisk krigföring, taktisk kommunikation och optoelektroniska system.

Har träffats

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar att samarbetet fortsätter utvecklas.

– Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov träffade den 15 februari cheferna för de europeiska försvarsföretagen KNDS France och KNDS Deutschland för att diskutera underhållsutrustning som Ukrainas partners har överfört till Ukraina och leverans av nya vapen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen