UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen