UPPGIFTER: Nato fruktar dramatiskt skifte i Europa – nu på söndag

2024 12 04

På söndag fattas ett dramatiskt beslut för ett av Natos just nu viktigaste länder.

Med sina 19 miljoner invånare har Rumänien varit medlem i försvarsalliansen i drygt 20 år.

I landet finns en flygbas som expanderar mot att bli Natos största i hela Europa.

Rumänien gränsar dessutom till Ukraina och har under kriget flera gånger fått se ryska drönare passera deras luftrum samtidigt som man levererat viktiga vapen, inklusive luftförsvarssystemet Patriot, till det krigsdrabbade landet.

– Närheten till Ukraina har positionerat Rumänien som en viktig logistikpartner, säger Antonia Clibasanu, geopolitisk analytiker på Geopolitical Futures, till Politico.

Kan välja ryssvänlig president

På söndag går Rumänien till val och befolkningen ska välja ny president.

Center-högerpolitikern Elena Lasconi utmanas av den högerextrema och ryssvänliga kandidaten Calin Georgescu.

Skulle den senare, som flera gånger uttryckt sin skepsis gentemot Nato, vinna valet kan det enligt flera bedömare skaka om försvarsalliansen närmast i grunden, rapporterar Politico.

En dramatisk politisk förändring i Rumänien, en växande militärmakt, skulle kunna undergräva landet som en av Natos stora regionala säkerhetsaktörer.

– Rumäniens roll har utvecklats mycket under de senaste 20 åren sedan landet gick med i Nato, och landet har tagit steg mot att vara en säkerhetsleverantör och inte bara en säkerhetskonsument, säger Ana Agachi, politisk analytiker vid tankesmedjan RAND.

Framkallade stora protester

För närvarande lägger Rumänien 2,25 procent av sin BNP på försvaret. Det är över Natos krav på två procent och målet är öka de militära utgifterna till tre procent 2026.

En Natoskeptisk och prorysk president skulle kunna äventyra den utvecklingen.

När Calin Georgescu gick segrande ur den första valomgången förra helgen gjorde han det enbart efter att ha framträtt på sociala medier, vilket föranledde anklagelser mot plattformen Tiktok.

Det framkallade också stora demonstrationer i huvudstaden Bukarest.

– Resultatet av denna tysta men ändå extremistiska proryska kandidat är en del av Rysslands hybridkrig mot europeisk demokrati, säger Siegfried Muresan, konservativ rumänsk politiker i Europaparlamentet, till Politico.

"Vill inte lämna Nato"

Calin Georgescu har tidigare sagt att han vill att Rumänien ska engagera sig och inte utmana Ryssland.

Han har dock förnekat att han vill lämna Nato.

– Jag vill inte Nato, jag vill inte lämna EU. Vad jag däremot vill är att ta ställning, inte att knäböja där borta och ta allting. Som jag sade, vi borde göra allt i vårt nationella intresse, har kandidaten sagt enligt Reuters.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


JUST NU: Lägsta någonsin – så många flyktingar ska USA ta in

2025 10 30

Trump-administrationen kommer att ta in rekordfå flyktingar nästa år.

När Donald Trump blev installerad som president för andra gången kom en rejäl förändring vad gäller migrations-och flyktingpolitiken i USA.

Trump-administrationen arbetar som bekant för en restriktiv migrationspolitik.

Nu kommer besked om att USA nästa år kommer att ta in rekordfå flyktingar, rapporterar CBS News på torsdagen.

Rekordfå flyktingar

Under 2024 tog Biden-administrationen in över 100 000 flyktingar.

Nu faller den siffran till rekordlåga nivåer.

Nästa år planerar Trump-administrationen att ta in 7 500 människor – varav de flesta kommer att vara vita personer från Sydafrika.

Lägre än senast

Det tidigare lägsta talet för flyktingar sattes av den första Trump-administrationen år 2020, då det avsattes 15 000 platser för budgetåret 2021.

Den amerikanska presidenten har sagt att hans administration kommer att fokusera på Afrikanders – vita människor som bor i Sydafrika.

Läs mer: Trump uppmanar: Köp den här bilen

“Folkmord”

Trump-administrationen tog i maj in ett litet antal vita sydafrikaner till USA som flyktingar.

De 59 sydafrikanerna fick sina ansökningar snabbehandlade av USA efter att president Donald Trump tillkännagav omflyttningsprogrammet i februari. 

Han sade då att vita sydafrikaner står inför ett "folkmord" i sitt hemland, ett påstående som starkt förnekas av den sydafrikanska regeringen, rapporterar AP.

“Falskt”

Sydafrikas regering har svarat att anklagelserna är “falska” och ett resultat av "missvisande information".

Afrikanders är ättlingar till främst nederländska och franska koloniala bosättare som först kom till Sydafrika på 1600-talet. 

Det finns omkring 2,7 miljoner Afrikaners bland Sydafrikas befolkning på 62 miljoner.

Lite drygt 80 procent av landets befolkning är svarta.

Läs mer: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

Foto: R. DeAnda

Text: Redaktionen


30okt2025

150 000 felaviseringar från Postnord – anmälningar väller in

2025 10 30

Postnord har skickat ut 150 000 fraktaviseringar som är fel.

Under torsdagen har mängder av svenskar fått en avisering från Postnord.

Men trots aviseringen finns inga paket att hämta.

– Aviseringen är felaktig, så finns det inget paket att hämta, säger Postnords presschef Anders Porelius, till Aftonbladet.

Systemfel

Enligt Postnord beror de 150 000 felaktiga aviseringarna på ett systemfel hos en av företagets leverantörer.

De som fått de felaktiga utskicken är privata kunder som sedan tidigare gjort beställningar av paket från Kina, och som nu fått en ny felaktig avisering.

Postnords kundtjänst har fått in hundratals samtal från förvirrade kunder under dagen.

Men beskedet har varit att om man inte har gjort några beställningar i närtid så ska man inte bry sig om aviseringen.

– Eftersom aviseringen är kopplad till en gammal order, och därmed är felaktig så finns det inget paket att hämta. Mottagaren ska vara trygg med att bortse från den, säger Anders Porelius, till tidningen.

Postnord framhåller också att det inte handlar om något bedrägeri.

LÄS MER: Covid-19 har förändrats – första gången någonsin

Fel tidigare i veckan

Tidigare under veckan rapporterades att kunder som kontaktat Postnords kundservice riskerar att inte få sina mejl lästa.

Då uppmanades kunderna att ta kontakt via telefon eller Postnord-appen då systemfelet gjort att e-post till kundservice inte kommit fram.

Orsaken bakom problemen hänvisades till ett fel hos en underleverantör.

Åtgärdat

Felet åtgärdades den 23 oktober klockan 15:00, men en del mejl som skickats under perioden 21–23 oktober har ännu inte nått fram till kundservice.

Postnord uppmanade därför kunder som väntar på svar att istället ringa 0771–33 33 10 eller använda chatten i Postnords app.

– Om du har mejlat oss under detta tidsintervall och inte fått svar ber vi dig istället ringa oss, uppmanade Postnord då.

LÄS OCKSÅ: Hastighetsgräns införs för fotgängare – så fort får man gå 

Foto: Postnord

Text: Redaktionen