26 maj 26

UPPGIFTER: Något är fel med diktatorn

2023 08 23

Kinas diktator Xi Jinping har plötsligt dragit sig tillbaka från det pågående toppmötet mellan BRICS-länderna i Sydafrika.

Xi Jinping skulle hålla ett tal vid mötet, men dök aldrig upp.

Istället bad han sin handelsminister Wang Wentao att framföra talet.

Den kinesiska regimen har inte gått ut med en förklaring till Xi Jinpings försvinnande, vilket har spätt på spekulationerna om att ”något är fel” med diktatorn, rapporterar Sky News.

”Mycket märkligt”

Bill Bishop, verksam vid Sinocism, en populär nyhetssajt om Kina, har kommenterat Xi Jinpings frånvaro.

Kinaexperten berättar att diktatorn i princip varit frånvarande under hela augusti.

– Att hoppa av i sista minuten ser mycket märkligt ut. I avsaknad av användbar information från Kina så kommer ryktesspridningen att fortsätta, säger Bishop till Sky News.   

Väldigt sällsynt beslut

Podcasten China Global South Project, som rapporterar om Kinas engagemang i Afrika, har även uttalat sig om den uppmärksammade händelsen.

– Att säga att Xi Jinpings frånvaro är extraordinär är en underdrift. Kinesiska ledare missar aldrig koreograferade evenemang som detta.

James Palmer, biträdande redaktör för tidskriften Foreign Policy, tror att diktatorns frånvaro kan bero på en sviktande hälsa.   

– Det är mycket troligt att Xi Jinping hoppade över talet för att han är sjuk, framhåller Palmer.

Fem kontroversiella länder 

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår i den så kallade Bricsgruppen.

Ländernas syn på den rådande världsordningen distanserar sig från västvärldens.

Inte minst gällande kriget i Ukraina. 

Kina, Sydafrika och Indien har vägrat att fördöma Rysslands invasion av Ukraina, även om stödet till Moskvas anfallskrig har varierat.

Brasiliens president Lula da Silva har däremot kallat den ryska invasionen för en "kränkning av Ukrainas territoriella integritet” efter påtryckningar från USA.

– Man är mycket tydligare i ordvalen mot väst, mot de finansiella institutionerna. Men när det kommer till Ryssland blir man närmast akademiker, med väldigt snygga formuleringar där man inte ställer sig på Rysslands sida, men inte heller fördömer, framhåller Johan Ripås, SVT:s Afrikakorrespondent, i en kommentar till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen