18 maj 26

UPPGIFTER: Mycket stor oro sprids inom svenska myndigheter

2023 01 25

Inom såväl regeringen som utrikesdepartementet och flera säkerhetsmyndigheter växer oron över att Sverigehatet ska eskalera.

Oron baserar sig på att det i bland annat Turkiet, Indonesien, Pakistan och Irak har organiserats kraftiga demonstrationer mot Sverige där exempelvis den svenska flaggan har bränts.

Att myndigheterna nu sitter på helspänn berättas av en källa inifrån UD som Aftonbladet har talat med, uppger tidningen.

– Man följer utvecklingen väldigt noggrant och prioriterar särskilt säkerhetsarbetet för utsänd personal. Det finns en nervositet över om det ska eskalera eller lägga sig.

Tränad personal bevakar hatet

På Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, har speciellt tränad personal fått uppdraget att bevaka “hatet mot Sverige” under dygnet.

Bland annat har man noterat en uppmaning som nu sprids online – att bojkotta svenska varor.

Någonting som exempelvis den inflytelserika institutionen al-Azhar-universitet i Kairo redan gått ut med efter Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm.

– Vi följer det här för att vara beredda om det kliver in i vårt ansvarsområde och det börjar bedrivas otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige, att man sprider desinformation och vilseledning och det får en större effekt, säger Mikael Tofvesson, operativ chef på myndigheten, till Aftonbladet.

Stämningen trappas upp

Enligt MPF är det tydligt att det finns en “stor upprördhet och hatuttryck mot Sverige” och att den hotfulla stämningen trappas upp.

Även Säkerhetspolisen följer nu utvecklingen. Terrorhotnivån ligger kvar på samma nivå som tidigare, det vill säga en trea på en femgradig skala som betyder att ett terrordåd “kan inträffa.

– Samtidigt är det för tidigt att säga vilken påverkan de här konkreta specifika händelserna har eller vilka åtgärder som säkerhetspolisen vidtar med anledning av dem, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo, till Sveriges Radio Ekot.

"Dålig utveckling för relationerna"

Under gårdagskvällen höll statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han manade till lugn i en säkerhetspolitisk tid han beskrev som “de svåraste sedan andra världskriget”.

– Det finns krafter både i Sverige och utanför Sverige som vill förhindra Sverige från att bli Natomedlem, sade statsministern.

UD har idag skriftligen uttalat sig till SR om händelseutvecklingen i världen rörande protesterna mot Sverige.

Vad som sker just nu i spåren av de här aktionerna är en dålig utveckling för Sveriges internationella relationer och i synnerhet med muslimska länder. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, framhåller departementet till radion.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen