UPPGIFTER: Mycket stor oro sprids inom svenska myndigheter

2023 01 25

Inom såväl regeringen som utrikesdepartementet och flera säkerhetsmyndigheter växer oron över att Sverigehatet ska eskalera.

Oron baserar sig på att det i bland annat Turkiet, Indonesien, Pakistan och Irak har organiserats kraftiga demonstrationer mot Sverige där exempelvis den svenska flaggan har bränts.

Att myndigheterna nu sitter på helspänn berättas av en källa inifrån UD som Aftonbladet har talat med, uppger tidningen.

– Man följer utvecklingen väldigt noggrant och prioriterar särskilt säkerhetsarbetet för utsänd personal. Det finns en nervositet över om det ska eskalera eller lägga sig.

Tränad personal bevakar hatet

På Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, har speciellt tränad personal fått uppdraget att bevaka “hatet mot Sverige” under dygnet.

Bland annat har man noterat en uppmaning som nu sprids online – att bojkotta svenska varor.

Någonting som exempelvis den inflytelserika institutionen al-Azhar-universitet i Kairo redan gått ut med efter Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm.

– Vi följer det här för att vara beredda om det kliver in i vårt ansvarsområde och det börjar bedrivas otillbörlig informationspåverkan riktad mot Sverige, att man sprider desinformation och vilseledning och det får en större effekt, säger Mikael Tofvesson, operativ chef på myndigheten, till Aftonbladet.

Stämningen trappas upp

Enligt MPF är det tydligt att det finns en “stor upprördhet och hatuttryck mot Sverige” och att den hotfulla stämningen trappas upp.

Även Säkerhetspolisen följer nu utvecklingen. Terrorhotnivån ligger kvar på samma nivå som tidigare, det vill säga en trea på en femgradig skala som betyder att ett terrordåd “kan inträffa.

– Samtidigt är det för tidigt att säga vilken påverkan de här konkreta specifika händelserna har eller vilka åtgärder som säkerhetspolisen vidtar med anledning av dem, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo, till Sveriges Radio Ekot.

"Dålig utveckling för relationerna"

Under gårdagskvällen höll statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han manade till lugn i en säkerhetspolitisk tid han beskrev som “de svåraste sedan andra världskriget”.

– Det finns krafter både i Sverige och utanför Sverige som vill förhindra Sverige från att bli Natomedlem, sade statsministern.

UD har idag skriftligen uttalat sig till SR om händelseutvecklingen i världen rörande protesterna mot Sverige.

– Vad som sker just nu i spåren av de här aktionerna är en dålig utveckling för Sveriges internationella relationer och i synnerhet med muslimska länder. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, framhåller departementet till radion.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen