UPPGIFTER: Samtal om kärnvapen mellan ryska generaler

2022 11 02

Det uppger två amerikanska underrättelsekällor, rapporterar New York Times.

Enligt källorna har ryska generaler diskuterat om, när och hur taktiska kärnvapen kan användas i Ukraina.

– Samtalen uppges ha skrämt Biden-administrationen eftersom de indikerar hur stor den ryska frustrationen är efter motgångar på slagfältet i Ukraina. Samtalen antyder även att Putins kärnvapenhot inte bara är tomt prat, skriver tidningen.

Inga nya indikationer

Underrättelsekällorna betonat dock att den amerikanska militären inte har några bevis som tyder på att den ryska armén börjat förflytta eller transportera kärnvapen.

– Det finns heller inga taktiska åtgärder som indikerar att de har inlett förberedelserna, uppger källorna.

Informationen i samtalen nådde amerikansk underrättelsetjänst i mitten av oktober, erfar New York Times.

Vill inte kommentera

John Kirby, talespersonen för USA:s nationella säkerhetsråd, vill inte kommentera uppgifterna.

Han konstaterar dock att USA ser allvarligt på situationen.

– Vi har varit tydliga från början. Rysslands kommentarer om en potentiell användning av kärnvapen är djupt oroande. Vi tar det på största allvar, säger Kirby enligt New York Times.

Så många kärnvapen har Ryssland

Pentagon uppskattar att Ryssland har drygt 2 000 taktiska kärnvapen i sitt lager.  Taktiska kärnvapen är designade  för att användas på slagfältet. Tanken är att det ska leda till en snabb framgång när man snabbt och effektivt slår ut motståndarens styrkor.

Under historiens gång har ett taktiskt kärnvapen aldrig använts i strid. Om Ryssland beslutar sig för att göra det i Ukraina blir det således första gången någonsin som en stat använder sig av det brutala vapnet.

Fakta taktiska kärnvapen

• Taktiska kärnvapen är kärnvapen med kort till medellång räckvidd. Dessa kärnvapen har olika räckvidder, allt från 60 kilometer och uppåt.
• Alla kärnvapenstater har taktiska kärnvapen i sina arsenaler och till denna typ av vapen räknas bland annat flygbomber, gravitationsbomber, kort-distansmissiler, torpeder med mera.
• Taktiska kärnvapen brukar också benämnas som ”mindre kärnvapen” och ”slagfältsbomber”. Men kärnvapenstyperna har trots allt en enorm genomslagskraft. Till och med USA:s minsta kärnvapen med en sprängkraft på 0,3 kiloton TNT skulle ge skador långt utöver en vanlig bomb.
• Källa: Lär om kärnvapen

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen