UPPGIFTER: Samtal om kärnvapen mellan ryska generaler

2022 11 02

Ryska generaler på den absolut högsta nivån har fört samtal om att använda taktiska kärnvapen i Ukraina.

Det uppger två amerikanska underrättelsekällor, rapporterar New York Times.

Enligt källorna har ryska generaler diskuterat om, när och hur taktiska kärnvapen kan användas i Ukraina.

– Samtalen uppges ha skrämt Biden-administrationen eftersom de indikerar hur stor den ryska frustrationen är efter motgångar på slagfältet i Ukraina. Samtalen antyder även att Putins kärnvapenhot inte bara är tomt prat, skriver tidningen.

Inga nya indikationer

Underrättelsekällorna betonat dock att den amerikanska militären inte har några bevis som tyder på att den ryska armén börjat förflytta eller transportera kärnvapen.

– Det finns heller inga taktiska åtgärder som indikerar att de har inlett förberedelserna, uppger källorna.

Informationen i samtalen nådde amerikansk underrättelsetjänst i mitten av oktober, erfar New York Times.

Vill inte kommentera

John Kirby, talespersonen för USA:s nationella säkerhetsråd, vill inte kommentera uppgifterna.

Han konstaterar dock att USA ser allvarligt på situationen.

– Vi har varit tydliga från början. Rysslands kommentarer om en potentiell användning av kärnvapen är djupt oroande. Vi tar det på största allvar, säger Kirby enligt New York Times.

Så många kärnvapen har Ryssland

Pentagon uppskattar att Ryssland har drygt 2 000 taktiska kärnvapen i sitt lager. Taktiska kärnvapen är designade för att användas på slagfältet. Tanken är att det ska leda till en snabb framgång när man snabbt och effektivt slår ut motståndarens styrkor.

Under historiens gång har ett taktiskt kärnvapen aldrig använts i strid. Om Ryssland beslutar sig för att göra det i Ukraina blir det således första gången någonsin som en stat använder sig av det brutala vapnet.

Fakta taktiska kärnvapen

Taktiska kärnvapen är kärnvapen med kort till medellång räckvidd. Dessa kärnvapen har olika räckvidder, allt från 60 kilometer och uppåt.
Alla kärnvapenstater har taktiska kärnvapen i sina arsenaler och till denna typ av vapen räknas bland annat flygbomber, gravitationsbomber, kort-distansmissiler, torpeder med mera.
Taktiska kärnvapen brukar också benämnas som ”mindre kärnvapen” och ”slagfältsbomber”. Men kärnvapenstyperna har trots allt en enorm genomslagskraft. Till och med USA:s minsta kärnvapen med en sprängkraft på 0,3 kiloton TNT skulle ge skador långt utöver en vanlig bomb.
Källa: Lär om kärnvapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen