UPPGIFTER: Misstänkt ryskt spionage i Natoland

2022 03 23

Polen misstänker att ryska hemliga agenter opererar i landet. 

I Nato- och EU-landet Polen har den polska underrättelsetjänsten ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 stycken ryska diplomater från landet.

Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hemligt spionage

Anledningen sägs vara att man misstänker att de ryska diplomaterna arbetar under täckmantel.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå upptäckt.

Rysk underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten tror också att de misstänkta hemliga agenterna jobbar direkt för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Regeringen bekräftar

På polska regeringens hemsida bekräftar man att byrån för inre säkerhet (IBW) har identifierat 45 tjänstemän med diplomatisk status som samarbetar med ryska underrättelseprojekt. 

Man skriver också att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Bryter mot lagen

Polens regering framhäver att de “ryska underrättelsetjänstemännen” bryter mot både polsk lag och bestämmelserna i Wienkonventionen, eftersom de uppges använda sin status som diplomater för att istället bedriva underrättelseverksamhet.

Möte med ambassadören

Efter att en utvisningsbegäran blivit känd har den polska regeringen även meddelat att man kallat sin ryska ambassadör för ett möte med utrikesdepartementet.

Beslut om utvisningen kan ske efter detta möte, erfar Reuters.

Spioner inifrån

Under onsdagen går också den polska regeringen ut med information om att en av diplomaterna ska vara rysk medborgare. Personen greps redan 17 mars.

Diplomaten är nu misstänkt för spionage för den ryska underrättelsetjänsten.

“Omfattande bevis”

Den nu gripna och misstänkta personen har arbetat i arkiven på Warszawas registerkontor och haft tillgång till viktiga dokument från den polska huvudstaden.

ABW har enligt polska regeringen säkrat en “omfattande mängd bevis” som nu håller på att analyseras.

Vill utvisa ryska diplomater

Fyra svenska partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater, rapporterade TV4 om i helgen. Bakgrunden till förslaget är Säpos information om att var tredje rysk diplomat i Sverige med stor sannolikhet är en spion.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Driver på

Moderaterna är ett av partierna i Sverige som är drivande i frågan.

– Vi vet enligt Säkerhetspolisen att upp till en tredjedel av de diplomater som finns i Stockholm från den ryska ambassaden är underrättelseofficerare och utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, sade Pål Jonsson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson, till TV4 Nyheterna i lördags.

Så många jobbar i Sverige

I dag befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige, enligt utrikesdepartementet. Utifrån Säpos egna uppgifter jobbar cirka 10 av diplomaterna under ”diplomatisk täckmantel”.  

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


10 november 2025

JUST NU: Över en fjärdedel borta – massiv smäll för Ryssland

2025 11 10

Rysslands oljeintäkter är avgörande för att finansiera landets anfallskrig i Ukraina.

Samtidigt går den ryska oljeindustrin på knäna efter en rad ukrainska drönarattacker mot raffinaderier och infrastruktur.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att de långdistansattackerna har minskat Rysslands oljeraffinderingskapacitet med hela 20 procent.

Nu kommer nästa smäll.

Enligt en färsk sammanställning från danska Jyllands-Posten minskade Rysslands oljeintäkter med 27 procent i oktober jämfört med samma period föregående år.

Flera orsaker

Det finns tre primära orsaker till det kraftiga raset, enligt tidningen:

- USA:s sanktioner: President Donald Trump har riktat direkta sanktioner mot företag som handlar med de ryska oljebolagen Lukoil och Rosneft.

- Ukrainska attacker: Ukraina fortsätter att attackera ryska oljeanläggningar och genomförde nyligen en storskalig attack mot hamnen Tuapse vid Svarta havet – en knutpunkt för Rysslands export av olja och gas.

- Fallande oljepriser: Oljepriserna har sjunkit i oktober. Nedgången innebär att Ryssland intäkter per fat har minskat med över 8 procent.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video 

Ny allians ska stoppa stödet

Samtidigt försöker Ungerns ryssvänlige premiärminister Viktor Orban förbättra oddsen för den ryska krigsmakten. Orban vill bilda en Ukraina-skeptisk allians i EU tillsammans med Tjeckien och Slovakien.

Orbans politiske direktör, Balazs Orban, bekräftar uppgifterna i en intervju med Politico.

– Den kommer att bli mer och mer synlig, säger han om den anti-ukrainska alliansen.

Enligt Balazs Orban ska alliansen arbeta för att begränsa EU:s militära stöd till Ukraina. Inför viktiga EU-toppmöten ska gruppen koordinera sig och stoppa beslut om nytt stöd till Ukraina – beslut som ofta kräver enhälligt stöd från unionens medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: ”Putin måste förstå” – Ukraina nära enorm beställning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10nov2025

UPPTÄCKT: Många som drabbades hårt av covid-19 har detta gemensamt

2025 11 10

En ny studie avslöjar stora likheter bland många som drabbades hårt av covid-19.

Under pandemin erbjöd Sverige befolkningen gratis testning för covid-19.

Men det var inte alla som testade sig i samma utsträckning.

En ny studie från Stockholms universitet visar att det var stora skillnader i testbeteende, skillnader som sammanfaller med tydliga sociala och demografiska faktorer, rapporterar sajten forskning.se.

Över en miljon har studerats

Studien har gått igenom över 1,5 miljoner personer i Stockholm och Skåne, och fokuserat på den tidiga fasen av pandemin.

I studien framkommer tydliga olikheter i villigheten att testa sig, utifrån faktorer som kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd.

De som testade sig allra minst var män med låg utbildning.

– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin, säger forskaren Olof Mpumwire, i ett uttalande.

– Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det.

Läs också: Företag från hela världen ska till Sverige – helt nytt samarbete

Rädsla

Studiens forskare tror att en rädsla att testas positivt kan ha varit bidragande till den lägre testfrekvensen i vissa socioekonomiska grupper.

Ett positivt testresultat innebar ofta att man tvingades stanna hemma från jobb och därmed också förlorade inkomst, vilket kan vara en anledning till skillnaderna.

Enligt studien var det också fler från områden med låg testfrekvens som blev inlagda på sjukhus på grund av sjukdomen.

Covid-19 nu

Covid-19 sprids fortfarande men i betydligt lägre omfattning än de senaste åren.

– Antalet bekräftade fall, intensivvårdade och avlidna med covid-19 är på en lägre nivå än vid samma tidpunkt föregående år, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Vaccination är det bästa sättet att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: CDC

Text: Redaktionen