UPPGIFTER: Misstänkt ryskt spionage i Natoland

2022 03 23

Polen misstänker att ryska hemliga agenter opererar i landet. 

I Nato- och EU-landet Polen har den polska underrättelsetjänsten ombett landets utrikesdepartement att utvisa 45 stycken ryska diplomater från landet.

Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Hemligt spionage

Anledningen sägs vara att man misstänker att de ryska diplomaterna arbetar under täckmantel.

Enligt uppgifterna ska Polen ha skäl att tro att de 45 diplomaterna istället har arbetat som spioner, och använt sitt diplomatiska arbete för att undgå upptäckt.

Rysk underrättelsetjänst

Underrättelsetjänsten tror också att de misstänkta hemliga agenterna jobbar direkt för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Regeringen bekräftar

På polska regeringens hemsida bekräftar man att byrån för inre säkerhet (IBW) har identifierat 45 tjänstemän med diplomatisk status som samarbetar med ryska underrättelseprojekt. 

Man skriver också att deras aktivitet “hotar Polens intressen och säkerhet”.

Bryter mot lagen

Polens regering framhäver att de “ryska underrättelsetjänstemännen” bryter mot både polsk lag och bestämmelserna i Wienkonventionen, eftersom de uppges använda sin status som diplomater för att istället bedriva underrättelseverksamhet.

Möte med ambassadören

Efter att en utvisningsbegäran blivit känd har den polska regeringen även meddelat att man kallat sin ryska ambassadör för ett möte med utrikesdepartementet.

Beslut om utvisningen kan ske efter detta möte, erfar Reuters.

Spioner inifrån

Under onsdagen går också den polska regeringen ut med information om att en av diplomaterna ska vara rysk medborgare. Personen greps redan 17 mars.

Diplomaten är nu misstänkt för spionage för den ryska underrättelsetjänsten.

“Omfattande bevis”

Den nu gripna och misstänkta personen har arbetat i arkiven på Warszawas registerkontor och haft tillgång till viktiga dokument från den polska huvudstaden.

ABW har enligt polska regeringen säkrat en “omfattande mängd bevis” som nu håller på att analyseras.

Vill utvisa ryska diplomater

Fyra svenska partier - M, KD, SD och C - vill utvisa ryska diplomater, rapporterade TV4 om i helgen. Bakgrunden till förslaget är Säpos information om att var tredje rysk diplomat i Sverige med stor sannolikhet är en spion.

– Vi har påtalat under lång tid att hotet från främmande makt är bredare och mer komplext än innan. Ett verktyg som man använder sig av är underrättelseinhämtning genom att till exempel försöka värva agenter. Så det här är ett hot, precis som vi har påtalat tidigare, sa Säpos chef Charlotte von Essen till SvD i början av mars.

Driver på

Moderaterna är ett av partierna i Sverige som är drivande i frågan.

– Vi vet enligt Säkerhetspolisen att upp till en tredjedel av de diplomater som finns i Stockholm från den ryska ambassaden är underrättelseofficerare och utgör ett hot mot vår politiska, ekonomiska och militära säkerhet, sade Pål Jonsson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson, till TV4 Nyheterna i lördags.

Så många jobbar i Sverige

I dag befinner sig drygt 30 ryska diplomater i Sverige, enligt utrikesdepartementet. Utifrån Säpos egna uppgifter jobbar cirka 10 av diplomaterna under ”diplomatisk täckmantel”.  

Foto: D. Kasselnak

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionspengar ska rädda jättekonkurs

2025 10 21

Det gröna stålbolaget Stegra riskerar att gå i konkurs.

Stegra, som är beläget i Boden, behöver akut få in flera miljarder kronor för att rädda verksamheten.

Under tisdagen  höll bolagets styrelse ett krismöte. Detta efter att storägaren Harald Mix lämnat ägarrollen.  

Nu uppges Al Gores klimatfond Just Climate bli den nya huvudägaren i Stegra, enligt uppgifter till SvD.

En potentiell jättesmäll för svenska pensionssparare, uppger Affärsvärlden.

– Om investeringsbolaget Just Climate tar kontrollen över Stegra blir svenska pensionspengar i praktiken räddare av stålprojektet – bara månader efter att AP-fonderna bränt nästan 6 miljarder kronor på Northvolt, framhåller tidningens reporter Karolina Palutko Marcéus.

Krävs på svar

Andra AP-fonden har krävt Stegra på svar.

Än så länge har stålbolaget inte kommenterat uppgifterna.

– Vi har inga fler kommentarer i dag utan väntar på mer information från bolaget, säger Caroline Eking på Andra AP-fonden till Affärsvärlden.

LÄS MER: Skatten kan sänkas – för 1,2 miljoner hushåll

”Kommenterar inte enskilda möten”

Stegra ambition är att tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men bolaget blöder ekonomiskt.

Enligt uppgifter till Financial Times kan Stegra behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom kort.   

Under tisdagens krismöte samtalade styrelsen med investerare och långivare.

– Vi har meddelat att vi är in en finansieringsrunda och det är därför helt naturligt att vi träffar investerare, långivare och andra intressenter. Som ett projektfinansierat bolag gör vi det dessutom regelbundet för att informera dem om projektet, säger en talesperson för Stegra till EFN.

–  Vi kommenterar inte på enskilda möten och de är heller inte öppna för deltagare annat än de som är inbjudna, tillägger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Priskollaps nära – folkkär produkt kan störtdyka i pris 

Foto: Stegra pressbild 

Text: Redaktionen


21 oktober 2025

JUST NU: ”Bisarrt och absurt” – Trump kräver två miljarder

2025 10 21

Donald Trump kräver två miljarder.

USA:s president Donald Trump har tidigare varit föremål för ett antal brottsutredningar.

Som kompensation kräver nu Trump motsvarande över 2,1 miljarder kronor från det amerikanska justitiedepartementet.

Nu ska Trumps egna advokater och rådgivare fatta beslut i ärendet – vilket beskrivs som ”bisarrt”, ”absurt” och ett ”tydligt exempel på en etisk konflikt”.

”Saknar motstycke i amerikansk historia”

Donald Trump har alltså krävt ersättning för integritetskränkningar som han anser sig ha utsatts för i samband med utredningar mot honom under hans presidentvalskampanj.

De som ska fatta beslut om skadeståndskraven är personer som Trump själv har tillsatt på justitiedepartementet, rapporterar New York Times. Det handlar bland annat om Trumps egna advokater.

– Situationen saknar motstycke i amerikansk historia, eftersom Trump, en presidentkandidat, utreddes av federal polis och till slut vann valet och tog över just den regering som nu måste granska hans påståenden, rapporterar tidningen.

2023 lämnade Trump in ett skadeståndskrav efter en utredning om rysk valmanipulation och möjliga kopplingar till Trump-kampanjen 2016.

Året därpå lämnade han in ett liknande skadeståndskrav där han anklagade FBI för att ha kränkt hans integritet i samband med att de sökte igenom hans residens Mar-a-Lago efter hemligstämplade dokument.

Och nu ska beslut om skadeståndskraven alltså fattas av personer som Trump själv har tillsatt.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyjs ilska mot Trump - beskedet förändrade allt

”Bisarrt och absurt”

Kritiker menar att intressekonflikten är uppenbar.

Bennett L. Gershman, professor i juridik vid Pace University, kallar det för "en parodi".

– Den etiska konflikten är så grundläggande och fundamental att du inte behöver en juridikprofessor för att förklara den, säger Gershman till tidningen.

– Och att sedan låta folk i justitiedepartementet avgöra om hans krav ska få gehör eller inte, och det är dessa människor som tjänar honom som avgör om han vinner eller förlorar. Det är bisarrt och nästan för absurt för att tro på, säger Bennett L. Gershman.

LÄS OCKSÅ: Tvärvändning om Trump och Putin

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen