UPPGIFTER: Massiv attack mot Moskva – tvingas till akutåtgärd

2025 03 11

Tidigt under tisdagsmorgonen har den ryska huvudstaden anfallits med en stor mängd drönare.

Minst 60 av dem har skjutits ned, uppger Moskvas borgmästare Sergei Sobyanin på Telegram. Totalt rapporteras 337 stycken ha skjutits ned över tio ryska regioner.

Moskva har tvingats till flera akutåtgärder till följd av attacken. 

Två flygplatser har stängt omedelbart och flera bränder rasar under natten, erfar Reuters. På sociala medier sprids flera filmer som sägs visa bränderna, men nyhetsbyrån har ännu inte kunnat bekräfta uppgifterna.

– För tillfället har taket på en byggnad i Moskva skadats något av fallande skräp från en nedskjuten obemannad flygfarkost, hävdar Sergei Sobyanin.

Enligt Moskvas guvernör Andrey Vorobyov har en person dödats och tre skadats.

Fredssamtal senare idag

I en av filmerna som uppges skildra nattens händelser ska en lägenhet i ett flerfamiljshus stå i brand i Ramenskoyedistriktet, som ligger knappt fem mil sydost om Kreml.

Attacken sker samtidigt USA ligger på för att få till en vapenvila i det krig som nu pågått i över tre år sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022.

Under tisdagen är det tänkt att amerikanska och ukrainska representanter ska träffas i Saudiarabien för fredssamtal.

Stoppar flyg omedelbart

Förutom inställda flyg på flygplatserna i Zjukovo och Domodedovo ska ytterligare två flygplatser ha stoppat all trafik.

Det gäller flygplatserna i Yaroslavl och Nizhny Novgorod, två regioner som ligger öster om Moskva.

Enligt guvernören i Ryazanregionen, sydost om huvudstaden, har det ryska luftförsvaret avvärjt en drönarattack även mot den regionen.

Svar på ryska bombningar

Ukraina har inte kommenterat attacken mot Moskva, som förmodligen är den största mot den ryska huvudstaden hittills.

I november genomfördes en drönarattack mot staden där minst 34 drönare förstördes. Den här gången ska det alltså ha varit minst dubbelt så många.

Kyiv har ofta framhållit att dess anfall mot ryskt territorium är ett svar på Rysslands fortsatta bombningar av Ukraina. Syftet är att slå mot infrastruktur som möjliggör den ryska krigsmaskinen.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen