UPPGIFTER: Massiv attack – missiler regnar över Ryssland

2024 11 25

Sju missiler och sju drönare har avfyrats mot Ryssland under natten till måndagen.

Det hävdar Alexei Smirnov, guvernör i ryska regionen Kursk, på Telegram.

– Våra luftvärnskrigare slog tillbaka attacken från den ukrainska försvarsmakten i natt, uppger guvernören.

Fåordiga om händelsen

Det är just Kursk som uppges vara mål för anfallet, rapporterar Reuters.

Nyhetsbyrån har inte kunnat verifiera uppgifterna.

Enligt Ryssland har man skjutit ned robotarna och drönarna som tagit sig in över ryskt territorium.

Samtidigt är diktaturen fåordiga om händelseförloppet och inga ytterligare detaljer har lämnats.

– Det ryska försvarsdepartementet säger i sin morgonuppdatering att totalt 23 ukrainska drönare förstördes över det ryska territoriet. Departementet nämner inte missiler i sitt uttalande, framhåller Reuters.

"Massiv attack"

Även Roman Alyokhin, som arbetar som rådgivare till guvernören, hävdar att Ryssland attackerats i ett stort anfall.

– Kursk utsattes för en massiv attack av utländska missiler. Det var väldigt högt och det var många av dem, uppger han på Telegram.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna, vilket Kyiv inte heller har haft för vana att göra vid tidigare rapporter om attacker mot Ryssland.

Träffade "Putins kommandobunker"

Kursk är samma region som Ukraina överraskande invaderade i augusti och där de ukrainska styrkorna snabbt tog kontroll över ett större landområde.

Sedan dess har Ukraina tappat drygt 40 procent av det territorium man erövrade som följd av ryska motangrepp, uppger en högt uppsatt ukrainsk militärkälla till Reuters.

Förra veckan avfyrade Ukraina bland annat brittiska Storm Shadow-missiler mot just Kursk. Baserat på videoanalyser från anfallet ska ett av de träffade målen vara det som kallas Putins kommandobunker, en byggnad som tillhör Rysslands presidentkansli.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putins kommandobunker attackerad – akutåtgärd i Ryssland

Nordkoreaner på plats

Kursk är också den huvudsakliga region där de nordkoreanska soldaterna som slåss för Ryssland har placerats.

Förra veckan uppgav Wall Street Journal att en nordkoreansk general skadats i samma region, vilket vore första gången som en militär av den kalibern från Nordkorea skadats i kriget.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen