UPPGIFTER: Marinen på okänt uppdrag

2022 10 05

Att svenska marinens fartyg befann sig i vattnen runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 redan två dagar innan de utsattes för attentat var känt. 

Nu rapporterar DN att man har fått bekräftat från Kustbevakningen att fartygen därefter, under söndagen, styrde mot den ryska exklaven Kaliningrad. 

– Jag kan bekräfta att vi har haft fartyg på plats där, säger marinens presschef Jimmie Adamsson, till tidningen.  

Fåordig kring fartygens position 

Han är fåordig kring vad som föranledde fartygen att styra i den riktningen. 

– Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera, säger han till tidningen. 

Det är studier av data från tjänsten Marine Traffic som ger vid handen att fartygen rört sig i området. 

Informationen kommer dagen efter att Kustbevakningen informerat om att gasutsläppen ökar, trots prognosticerade uppgifter om motsatsen. 

Märklig ökning 

Helt riktigt är att det större utsläppet, från Nord Stream 1, avstannat, medan det mindre, från Nord Stream 2, ökat. 

Det bekräftas av myndigheten i ett pressmeddelande 

– Inom ramen för miljöräddningsuppdraget tar Kustbevakningen höjd för att utsläppet kan pågå ytterligare en tid. Kustbevakningen har i nuläget ingen förklaring till varför läckaget minskat snabbare på danskt vatten. 

Kustbevakningens fartyg finns på plats i området framgent. 

Deras uppgifter: 

• Övervakning av utsläppen 
• Övervakning av sjötrafiken i området 
• Beredskap för miljöräddning och att bistå sjöfarten 

Säpo utreder 

Parallellt fortsätter Säpo arbetet med att kartlägga vad som ligger bakom explosionerna: 

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom, framhöll Säpo i ett pressmeddelande. 

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen 

Populär svensk tradition slopas

2024 04 16

– Det har helt enkelt blivit för mycket folk, säger ordföranden i föreningen som håller i trådarna.

1940-talet

Det handlar om midsommarfirandet på berömda Brännö i Göteborgs skärgård.

Brännö fick sitt stora genombrott i det svenska folkhemmet tack vare rikskändisen och artisten Lasse Dahlquist på 1940-talet.

Dahlquist skrev 1941 valsen De ä’ dans på Brännö brygga som blev en megahit och än i dag spelas på radion och ingår i allsångshäften och då inte minst vid midsommartider.

Mer än tusen personer

Skärgårdsön Brännö ligger i Styrsö socken och bryggan i den berömda visan fanns kvar fram till 1960-talet då den förvandlades till hundratals små souvenirträbitar.

Brännös uppskattade midsommarfirande lockar folk från när och fjärran.

– Det kan ha varit mer än tusen personer förra året. Vi har två kvinnor som iklädda folkdräkter leder dansen och dessa har avsagt sig sitt uppdrag eftersom ringarna inte längre kan bildas på grund av för mycket folk.

Det säger arrangörerna till Mitt i Göteborg.

Barnbarnen

Turister från hela Sverige kommer i mängder och ortsbefolkningen själva känner sig närmast undanträngda.

– De som har barnbarn tycker inte att det går att dansa med barnen eftersom det är för trångt. Det har blivit för stort.

Det framhåller Brännöföreningens ordförande Yngve Ernst.

Dessutom är det allt svårare att hitta folk som vill agera funktionärer på självaste midsommarafton.

Det är två faktorer som ligger bakom det drastiska beslutet att slopa firandet i  sommar.

Gammel och kär tradition

För den som vill drömma sig tillbaka till midsommarfirandet vid Brännö är man välkommen att sjunga den klassiska låten:

De' ä dans på Brännö brygga. En gammel och kär tradition.

Fullt med publik och trevlig musik!  Ja, vad va en vals utan dragspelets ton?

Och en dans på Brännö brygga.  Är för mången ett stort äventyr.

Där är glädje och fest...

Så lyder den härliga texten.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen