UPPGIFTER: Marinen på okänt uppdrag

2022 10 05

Nu kommer nya uppgifter om var två av Marinens fartyg befann sig under söndagen, dagen innan gasläckorna.

Att svenska marinens fartyg befann sig i vattnen runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 redan två dagar innan de utsattes för attentat var känt. 

Nu rapporterar DN att man har fått bekräftat från Kustbevakningen att fartygen därefter, under söndagen, styrde mot den ryska exklaven Kaliningrad. 

– Jag kan bekräfta att vi har haft fartyg på plats där, säger marinens presschef Jimmie Adamsson, till tidningen.  

Fåordig kring fartygens position 

Han är fåordig kring vad som föranledde fartygen att styra i den riktningen. 

– Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera, säger han till tidningen. 

Det är studier av data från tjänsten Marine Traffic som ger vid handen att fartygen rört sig i området. 

Informationen kommer dagen efter att Kustbevakningen informerat om att gasutsläppen ökar, trots prognosticerade uppgifter om motsatsen. 

Märklig ökning 

Helt riktigt är att det större utsläppet, från Nord Stream 1, avstannat, medan det mindre, från Nord Stream 2, ökat. 

Det bekräftas av myndigheten i ett pressmeddelande 

– Inom ramen för miljöräddningsuppdraget tar Kustbevakningen höjd för att utsläppet kan pågå ytterligare en tid. Kustbevakningen har i nuläget ingen förklaring till varför läckaget minskat snabbare på danskt vatten. 

Kustbevakningens fartyg finns på plats i området framgent. 

Deras uppgifter: 

  • Övervakning av utsläppen 
  • Övervakning av sjötrafiken i området 
  • Beredskap för miljöräddning och att bistå sjöfarten 

Säpo utreder 

Parallellt fortsätter Säpo arbetet med att kartlägga vad som ligger bakom explosionerna: 

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom, framhöll Säpo i ett pressmeddelande. 

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen 


Studenter får inte jobb – ”ser tufft ut”

2025 09 10

Det blir allt svårare att få jobb efter avslutad utbildning.

Det visar en ny undersökning från fackförbundet Akavia.

Studien visar på en tydlig nedgång gällande andelen studenter som inte får anställning efter sin examen.

– Arbetsmarknaden för nyexade akademiker ser tuffare ut än tidigare, säger sakkunnig Viktor Göransson, i ett uttalande.

Undersökt sedan 60-talet

Fackförbundet Akavia har gjort undersökningar av arbetsmarknaden för nyexaminerade akademiker sedan 1960-talet.

Årets undersökningar visar att det har blivit allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutad examen.

I år är det 69 procent som har en hel- eller deltidsanställning, är egenföretagare eller tjänstlediga efter examen.

I 2023 års mätning var det hela 77 procent.

 - Det har bland annat sina förklaringar i försämrat konjunkturläge och att vi nu ser stora examenskullar då många började studera under pandemin, säger Viktor Göransson.

Läs mer: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Bra investering

Samtliga yrken som var med i studien visar på samma tendens.

Det är svårare att komma ut i arbetslivet.

Men trots den nedåtgående trenden är eftergymnasiala studier fortsatt en bra investering, menar Viktor Göransson.

–Trots det står sig akademiker starka jämfört med andra grupper och en akademisk examen är fortsatt en bra framtidsförsäkring på arbetsmarknaden och ett skydd under svårare tider, säger han.

Största minskningen

Den yrkesgrupp som står för den största minskningen är personalvetarna, som har minskat med 21 procent i jämförelse med 2023.

Bland studenter inom samhällsvetenskap uppger 17 procent färre att de har fått jobb.

Bland IT-studenterna är siffran 10 procent.

Utöver det svaga konjunkturläget kan minskningen bero på ändrade krav från unga arbetstagare, framhåller Viktor Göransson.

- Balans mellan arbete och fritid på sitt första jobb är nu den enskilt viktigaste faktorn vid första jobbet. Unga ställer idag helt andra krav på arbetslivet än tidigare generationer vilket sänder en signal till arbetsgivare om vad morgondagens talanger efterfrågar, säger han.

Läs också: Klassisk butik tvingas stänga – efter 50 år

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Massiv vapenleverans till Ukraina

2025 09 10

EU överväger att skicka ett nytt stort vapenpaket till Ukraina.

Sedan USA:s president Donald Trump inledde sin andra mandatperiod har stormakten inte godkänt några nya stödpaket till Ukraina.

I juli meddelande Trump att det är möjligt för europeiska allierade att köpa amerikanska vapen till Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att EU är nära ett beslut om ett stödpaket med vapen från USA.

– EU överväger att avsätta 6,6 miljarder euro för att köpa amerikanska vapen till Kiev, säger Ukrainas försvarsminister Denys Sjmyhal, rapporterar Kyiv Independent.

Stödet kommer fortsätta

Ukraina uttrycker förvissning och trygghet över att stödet från EU kommer fortsätta.

– Vi har fått en viktig signal om att stödet till Ukraina kommer att fortsätta och växa sig starkare, säger Denys Sjmyhal.

– Trots det rådande dödläget skulle det föreslagna paketet på 6,6 miljarder euro innebära en betydande förändring.

Läs mer: “Betydligt värre än väntat” – stort bakslag i USA

Kommer efter fortsatta attacker

Nyheten kommer samtidigt som Ryssland fortsätter att vägra en vapenvila eller meningsfulla förhandlingar.

Ukraina står inför fortsatta flyg- och missilangrepp medan diskussioner om långsiktiga säkerhetsgarantier pågår.

Under natten till onsdag kom också nyheten att Polen skjutit ner flera ryska drönare som kränkt det polska luftrummet, en händelse som fördömts av flera europeiska ledare.

Ukraina fyller i

Även den ukrainske president Volodymyr Zelenskjy fördömer attacken och varnar för att intrånget sannolikt inte var en olycka.

–  Ett extremt farligt prejudikat för Europa. Huruvida det kommer att bli ytterligare steg beror helt och hållet på samordningen och styrkan i svaret, säger han.

Den ukrainske presidenten erbjuder sig att förse Polen med all relevant information om den senaste attacken.

Även EU:s utrikeschef Kaja Kallas har uttalat sig.

– Det är den allvarligaste europeiska luftrumskränkningen av Ryssland sedan kriget började, säger hon.

Läs också: Dubbelattack mot Ryssland

Foto: Joe

Text: Redaktionen