Att dricka glögg är en av våra mest älskade svenska jultraditioner.

Men är det verkligen riktig glögg som serveras?

Gastronomen och kulturhistorikern Edward Blom varnar för att många blir lurade när de köper vad de uppfattar som glögg.

Begreppet ”glögg” borde namnskyddas, menar han i en debattartikel i Expressen.

Beskrivs som ”kryddad saft”

Edward Blom menar att termen ”glögg” ofta används för att sälja vad som i praktiken bara är kryddad saft.

Både svenskar och utländska turister blir lurade, menar han, när de köper den falska ”glöggen” i butiker eller på julmarknaden.

– På marknader och i turistbutiker säljs även saftflaskor med ”gammeldags glögg”, ofta översatt till ”mulled wine” – utan ett uns vin i. I livsmedelsbutiker är det däremot vanligare med kryddat alkoholfritt rödvin – mindre fuskigt och sliskigt men ändå smakmässigt långt från den alkoholhaltiga, hävdar Edward Blom i debattartikeln.

Vill se regeländringar

Edward Blom menar att det här inte borde tillåtas. Turister och svenskar blir lurade, anser han.

– Visit Sweden och turistguiderna borde informera alla hitresta om att svensk glögg endast går att beställa på restauranger eller köpas på Systembolaget! skriver Blom.

En annan lösning skulle vara att tillåta även ”riktig glögg”, det vill säga vinglögg, på julmarknaderna, menar han.

– Då skulle nog de olika sorterna märkas upp noga, så att ingen förväxlade saft med vin eller alkoholfritt med alkoholhaltigt, menar Edward Blom i debattartikeln.

Långvarig svensk tradition

Ordet ’glögg’ kommer av glödga, som betyder uppvärma, enligt Spritmuseum. Glögg är baserat på kryddat vin.

Kryddvin var populärt i hela Europa under medeltiden, och har levt kvar bland annat i Sverige.

På 1890-talet blev glögg också en svensk jultradition som fick allt snabbare spridning, enligt Spritmuseum.

Svenska folket dricker stora mängder glögg till jul. Enligt siffror från 2021 säljs 2,9 miljoner liter glögg i Sverige på ett år.

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen