UPPGIFTER: Kyiv tomt på ryssar – Putin planerar segerattack

2022 04 06

Rysslands trupper sägs ha lämnat Kyiv och dess närområde, men “hemska” och “barbariska” attacker väntar i östra delarna av landet.

– Vi bedömer att alla ryssar har lämnat, säger en amerikansk tjänsteman enligt Sky News.

Hotet kvarstår

Bedömningen har gjorts efter att Kyivs statsråd idag meddelade att 89 människor, inklusive fyra barn, har dött i Ukrainas huvudstad sedan invasionen den 24 februari.

Enligt statsrådet ska nu staden vara “säkrare”, även om det fortfarande finns hot från luften och från långdistansvapen.

Väntar sig “barbariska” attacker

Att ryska soldater nu har lämnat Kyivregionen innebär dock inte att diktaturen är redo att ge upp kriget. Tvärtom, enligt uppgifter från BBC.

Istället är bedömningen att man lägger sin kraft på östra regionerna, inklusive Donetsk och Luhansk. Enligt Nato väntas den nya ryska offensiven i östra landet bli både “hemsk” och “barbarisk”.

Putin planerar seger

Det uppges vara troligt att Vladimir Putin har som mål att presentera en seger i Ukraina i samband att Ryssland firar Segerdagen 9 maj, till minne av besegrandet av Nazityskland 1945.

Med tanke på att det enbart är en månad bort varnar dock myndigheter för att Putin tar sig vatten över huvudet och ger sig in i en situation han inte kan hantera.

“Tappat initiativet”

Samtidigt som Putin påstås ta ut segern i förskott rapporterar tjänstemän från väst att Ryssland har “helt tappat initiativet” i militäroperationen.

I Moskva är man i full gång med att behöva omdefiniera hur man ska presentera innebörden av den påstådda succén i “specialoperationen”, rapporterar BBC.

Usel form

De styrkor som har lämnat Kyiv ska för närvarande befinna sig i Belarus.

Trupperna ska dock vara i otroligt dålig form. Enligt BBC:s myndighetsuppgifter ska en attack mot regionerna kring Donetsk och Luhansk vara minst en vecka bort, troligtvis ännu mer.

Ukrainas starkaste försvar

Flera rapporter har tidigare gjort gällande att Putin har missbedömt motståndet som Ryssland skulle stöta på i Ukraina.

De ukrainska trupperna i Donbas, östra Ukraina, sägs vara de bäst tränade och beväpnade enheterna i hela landet. Mycket som ett resultat över ett försvar som utvecklats sedan ryska annekteringen av Krim 2014.

Foto: F. Andrejevic resp President of Russia

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen