UPPGIFTER: M-SD-KD-L:s nya plan för 2023

2022 12 27

Sveriges regering vill bryta den negativa opinionstrenden med reformer på tre prioriterade områden.

Regeringen Kristersson har identifierat tre sakfrågor där man vill sätta in nya åtgärder för att vända skutan, rapporterar DI.

Tre stora mål

Efter jul- och nyårsledigheten väntas M-SD-KD-L-styret att jobba hårt för att uppnå tre olika mål på en och samma gång:

- Öka i popularitet

- Bryta Socialdemokraternas uppgång

- Skapa förnyad politisk energi genom att ta kommandot och initiativet i tre centrala frågor

Det indikerar källor från regeringsunderlaget till tidningen.

Första frågan – elen

En av de tre frågorna är energifrågan och elkrisen. Bland annat har oppositionen pressat på hårt om att Norrland inte inkluderats i elstödet.

– Det är möjligt att vi behöver ändra oss här. När elpriserna blivit så höga även i norr, säger en källa till DI.

Regeringen Kristersson väntas enligt tidningsuppgifterna sätta press på Socialdemokraterna i frågan om ökade satsningar på kärnkraften.

Planen är att få med sig Magdalena Anderssons (S) parti på en rad reformer som ska öka chansen för ny kärnkraft i Sverige.

Andra frågan – klimatet

En andra fråga som M-SD-KD-L-sidan väntas agera inom gäller klimatet.

Regeringsunderlaget har fått hård kritik och anklagas för att ha låga miljö- och klimatambitioner.

Regeringsföreträdare uttrycker oro till DI.

– Det finns ett stort behov av ett omtag kring vad en borgerlig klimatpolitik är, som inte bara handlar om kärnkraften, säger en källa.

Tredje frågan – Brottsligheten

En tredje fråga avser kampen mot brottsligheten.

Enligt uppgifterna väntas statsminister Ulf Kristersson öka tempot inom kriminalpolitiken.

Strax före jul gick man ut med besked om nya utredningar om visitationszoner och anonyma vittnen.

– Regeringen påbörjar nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet, uppgav M på sin webbsida i samband med beskedet.

ANALYS

Regeringen Kristerssons underlag bestående av M-SD-KD-L samlade 49,6 procent i valet mot S-C-MP-V-sidans 48,9.

Men ledningen på 0,7 procentenheter har enligt Sifos decembermätning förvandlats till att man ligger under med hela 8,9.

Vänstersidan får 53,7 mot högersidans 44,8.

Att regeringen i början av 2023 lägger ökat fokus på M och SD:s paradfrågor minskad migration och hårdare tag mot brottsligheten är att vänta.

Likaså att man gör allt för att vända skutan gällande elfrågan.

Läs mer i DI här.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


4 november 2026

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 nov 26

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen