UPPGIFTER: M-SD-KD-L:s nya plan för 2023

2022 12 27

Sveriges regering vill bryta den negativa opinionstrenden med reformer på tre prioriterade områden.

Regeringen Kristersson har identifierat tre sakfrågor där man vill sätta in nya åtgärder för att vända skutan, rapporterar DI.

Tre stora mål

Efter jul- och nyårsledigheten väntas M-SD-KD-L-styret att jobba hårt för att uppnå tre olika mål på en och samma gång:

- Öka i popularitet

- Bryta Socialdemokraternas uppgång

- Skapa förnyad politisk energi genom att ta kommandot och initiativet i tre centrala frågor

Det indikerar källor från regeringsunderlaget till tidningen.

Första frågan – elen

En av de tre frågorna är energifrågan och elkrisen. Bland annat har oppositionen pressat på hårt om att Norrland inte inkluderats i elstödet.

– Det är möjligt att vi behöver ändra oss här. När elpriserna blivit så höga även i norr, säger en källa till DI.

Regeringen Kristersson väntas enligt tidningsuppgifterna sätta press på Socialdemokraterna i frågan om ökade satsningar på kärnkraften.

Planen är att få med sig Magdalena Anderssons (S) parti på en rad reformer som ska öka chansen för ny kärnkraft i Sverige.

Andra frågan – klimatet

En andra fråga som M-SD-KD-L-sidan väntas agera inom gäller klimatet.

Regeringsunderlaget har fått hård kritik och anklagas för att ha låga miljö- och klimatambitioner.

Regeringsföreträdare uttrycker oro till DI.

– Det finns ett stort behov av ett omtag kring vad en borgerlig klimatpolitik är, som inte bara handlar om kärnkraften, säger en källa.

Tredje frågan – Brottsligheten

En tredje fråga avser kampen mot brottsligheten.

Enligt uppgifterna väntas statsminister Ulf Kristersson öka tempot inom kriminalpolitiken.

Strax före jul gick man ut med besked om nya utredningar om visitationszoner och anonyma vittnen.

– Regeringen påbörjar nu den största offensiven i svensk historia mot organiserad brottslighet, uppgav M på sin webbsida i samband med beskedet.

ANALYS

Regeringen Kristerssons underlag bestående av M-SD-KD-L samlade 49,6 procent i valet mot S-C-MP-V-sidans 48,9.

Men ledningen på 0,7 procentenheter har enligt Sifos decembermätning förvandlats till att man ligger under med hela 8,9.

Vänstersidan får 53,7 mot högersidans 44,8.

Att regeringen i början av 2023 lägger ökat fokus på M och SD:s paradfrågor minskad migration och hårdare tag mot brottsligheten är att vänta.

Likaså att man gör allt för att vända skutan gällande elfrågan.

Läs mer i DI här.

Foto: Kristdemokraterna

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen