UPPGIFTER: Kriget var nära att ta slut – då fick Boris Johnson panik

2023 11 30

Våren 2022 var kriget i Ukraina mycket nära att ta slut.

Det påstår Rysslands ambassad i Storbritannien.

– Ryska och ukrainska delegationer var på gränsen att förhandla fram ett slut på konflikten som försäkrade Ukrainas militära alliansfrihet och skydd av rysktalandes rättigheter, framhåller ambassaden i ett uttalande enligt Newsweek.

– Ett avtal låg på bordet i Istanbul, nästan redo att undertecknas.

Ukraina bekräftar "erbjudande"

David Arakhamia, ukrainsk parlamentariker, bekräftar de ryska uppgifterna om ett utkast på ett fredsavtal tidigt i kriget.

Rysslands “erbjudande” handlade om att Kreml skulle dra tillbaka trupperna om Ukraina i sin tur lade ned sin ambition om att gå med i Nato – någonting landet önskat i flera decennier.

– De hoppades verkligen nästan in i det sista att de skulle sätta press på oss för att underteckna ett sådant avtal, så att vi skulle anta neutralitet, säger David Arakhamia enligt Newsweek, som hänvisar till en engelsk översättning av en intervju i Kyiv Post.

Ukraina litade dock inte på att Ryssland skulle hålla sitt löfte.

– Det finns inget, och fanns inget, förtroende för ryssarna att de skulle göra det, säger den ukrainska politikern.

Stressade Boris Johnson

Centralfigur i sammanhanget var den dåvarande brittiska premiärministern Boris Johnson och hans överraskningsbesök i Kyiv i april 2022.

Av all sin kraft vädjade Johnson till Ukraina att inte skriva på några "fredsavtal" med Ryssland.

– Bara slåss, uttryckte premiärministern enligt David Arakhamia.

Ryssland: "Tragiska konsekvenser"

I Ryssland skyller man på just Boris Johnson för att det inte blev fred på Moskvas villkor.

– Enligt Akrahamia, under sitt besök i Kyiv, pressade premiärministern den ukrainska sidan att “inte skriva på någonting”, uttrycker den ryska ambassaden i samma uttalande.

– Således missades uppenbarligen, med en betydande insats från Storbritannien, en avfart för en förhandlingslösning – med tragiska konsekvenser för ukrainsk stat, ekonomi och befolkning.

Uppgifter: Ryssland övertalade Ukraina

Förra året uppgavs personer nära Kremls ledning bekräfta att ryska förhandlare hade nått ett provisoriskt avtal med Ukraina, enligt Reuters.

Kyiv skulle då ha gått med på att dra tillbaka önskemålet om att gå med i Nato.

Men sedan tvärvände Putin.

Diktatorn avvisade avtalet och fortsatte istället sin invasion, uppger nyhetsbyråns källor.

– Avtalet gick inte tillräckligt långt och Putin hade utökat sina invändningar till att omfatta annektering av delar av ukrainskt territorium, framhöll diktatorn enligt uppgiftslämnarna.

Foto: President of Russia Office resp Nato resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Tyskland vill straffa Viktor Orban

2025 04 01

Tysklands tillträdande regeringen kräver att EU tar i med hårdhandskarna mot Ungern.

Det visar ett dokument som Politico tagit del av.

I dokumentet föreslår kristdemokratiska CDU och deras tilltänkta regeringspartner, Socialdemokraterna SPD, att EU ska stoppa bidrag och upphäva rösträtten för länder som bryter mot viktiga demokratiska principer.

– Även om Ungern inte nämns vid namn är det tydligt att utkastet till avtal är riktat till EU:s stora förövare – som i åratal har anklagats för att nedmontera demokratiska principer, inskränka pressfriheten och begränsa domstolarnas oberoende, rapporterar Politico.

”Upphävande av rösträtt”

CDU och SPD förhandlar för närvarande om att bilda en koalition som ska styra Tyskland under den kommande mandatperioden. 

Enligt Politico är partierna överens om att EU bör agera hårdare mot länder som Ungern.

– Befintliga skyddsinstrument, från överträdelseförfaranden och undanhållande av EU-medel till upphävande av rösträtt i Europeiska unionens råd, måste tillämpas mycket mer konsekvent än tidigare, står det i utkastet som tidningen tagit del av.

Artikel 7 kan aktiveras

Det har tidigare rapporterats om att EU övervägt att åberopa artikel 7 mot Ungern. Artikel 7 innebär att ett land fråntas sin rösträtt.

Om det skulle inträffa vore det ett historiskt beslut.

Artikel 7 har aldrig åberopats mot något medlemsland.

För att artikelns ska aktiveras krävs det stor enhällighet. Fyra femtedelar av EU-medlemmarna måste ge grönt ljus.  

EU:s svarta får

Ungern pekas ofta ut som EU:s ”svarta får”.

Under premiärminister Viktor Orban har demokratin nedmonterats i landet. År 2022 fastslog EU att Ungern inte längre kan räknas som en fullvärdig demokrati på grund av flera antidemokratiska reformer som den ungerska regeringen genomfört.

Orban och hans parti Fidesz anklagas bland annat för att ha begränsat pressfriheten och minskat domstolarnas oberoende.

Dessutom har kritik riktats mot den utbredda korruptionen i Ungern och tillbakadragandet av asylsökande och hbtqi-personers rättigheter.  

Foto: Romiro

Text: Redaktionen 


JUST NU: Trump vill kandidera mot Obama

2025 04 01

Donald Trump har öppnat för att sitta kvar som president under en tredje mandatperiod, trots att det är förbjudet enligt konstitutionen.

I en exklusiv intervju med NBC News framhöll Trump att det finns metoder för att göra det. 

– Jag skämtar inte. Men jag brukar säga till dem att vi har en lång väg att gå och att det är väldigt tidigt i administrationen, sade han till kanalen.

Nu berättar Trump vem han skulle vilja kandidera mot i ett hypotetiskt nästa val, rapporterar The Hill.

När Fox News journalist Peter Doocy frågar honom om han skulle välkomna att Demokraterna ställer upp med tidigare president Barack Obama i nästa val, svarar Trump:

– Jag skulle älska det. Det är en mycket bra fråga. Jag skulle vilja se det hända.

– Folk ber mig att kandidera igen och det säger att det finns sätt att göra det. Men jag har inte undersökt det. Jag har fortfarande nästan fyra år kvar.

Måste ändra konstitutionen

Barack Obama och Donald Trump får inte ställa upp i nästa presidentval enligt den amerikanska konstitutionen. Det 22:a tillägget fastslår att presidenter inte får sitta kvar i mer än två mandatperioder.

Det är dock möjligt att ändra konstitutionen, men ett sådant förslag måste röstas igenom med klar majoritet.

Två tredjedelar av både senaten och representanthuset måste rösta ja. I dagsläget har Republikanerna en knapp majoritet i representanthuset och senaten, vilket gör ett sådant scenario osannolikt.

Det finns dock ytterligare en möjlighet.

Om två tredjedelar av USA:s delstater ställer sig bakom förslaget kan de utlysa ett nationellt konvent för att föreslå en ändring av konstitutionen.

Den föreslagna ändringen måste sedan ratificeras av minst 38 av 50 delstater, vilket också är osannolikt då många delstater styrs av Demokraterna.

Foto: The White House resp

Text: Redaktionen