UPPGIFTER: Kriget var nära att ta slut – då fick Boris Johnson panik

2023 11 30

Våren 2022 var kriget i Ukraina mycket nära att ta slut.

Det påstår Rysslands ambassad i Storbritannien.

– Ryska och ukrainska delegationer var på gränsen att förhandla fram ett slut på konflikten som försäkrade Ukrainas militära alliansfrihet och skydd av rysktalandes rättigheter, framhåller ambassaden i ett uttalande enligt Newsweek.

– Ett avtal låg på bordet i Istanbul, nästan redo att undertecknas.

Ukraina bekräftar "erbjudande"

David Arakhamia, ukrainsk parlamentariker, bekräftar de ryska uppgifterna om ett utkast på ett fredsavtal tidigt i kriget.

Rysslands “erbjudande” handlade om att Kreml skulle dra tillbaka trupperna om Ukraina i sin tur lade ned sin ambition om att gå med i Nato – någonting landet önskat i flera decennier.

– De hoppades verkligen nästan in i det sista att de skulle sätta press på oss för att underteckna ett sådant avtal, så att vi skulle anta neutralitet, säger David Arakhamia enligt Newsweek, som hänvisar till en engelsk översättning av en intervju i Kyiv Post.

Ukraina litade dock inte på att Ryssland skulle hålla sitt löfte.

– Det finns inget, och fanns inget, förtroende för ryssarna att de skulle göra det, säger den ukrainska politikern.

Stressade Boris Johnson

Centralfigur i sammanhanget var den dåvarande brittiska premiärministern Boris Johnson och hans överraskningsbesök i Kyiv i april 2022.

Av all sin kraft vädjade Johnson till Ukraina att inte skriva på några "fredsavtal" med Ryssland.

– Bara slåss, uttryckte premiärministern enligt David Arakhamia.

Ryssland: "Tragiska konsekvenser"

I Ryssland skyller man på just Boris Johnson för att det inte blev fred på Moskvas villkor.

– Enligt Akrahamia, under sitt besök i Kyiv, pressade premiärministern den ukrainska sidan att “inte skriva på någonting”, uttrycker den ryska ambassaden i samma uttalande.

– Således missades uppenbarligen, med en betydande insats från Storbritannien, en avfart för en förhandlingslösning – med tragiska konsekvenser för ukrainsk stat, ekonomi och befolkning.

Uppgifter: Ryssland övertalade Ukraina

Förra året uppgavs personer nära Kremls ledning bekräfta att ryska förhandlare hade nått ett provisoriskt avtal med Ukraina, enligt Reuters.

Kyiv skulle då ha gått med på att dra tillbaka önskemålet om att gå med i Nato.

Men sedan tvärvände Putin.

Diktatorn avvisade avtalet och fortsatte istället sin invasion, uppger nyhetsbyråns källor.

– Avtalet gick inte tillräckligt långt och Putin hade utökat sina invändningar till att omfatta annektering av delar av ukrainskt territorium, framhöll diktatorn enligt uppgiftslämnarna.

Foto: President of Russia Office resp Nato resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen