UPPGIFTER: Kraftigt sänkt kostnad för många med elbil – “orimligt”

2024 02 26

I november 2022 slopade regeringen den så kallade klimatbilsbonusen.

Bonusen, som innebar att det gick att ansöka om kompensation hos Transportstyrelsen om man köpte en klimatvänlig bil, avskaffades med motiveringen att priserna på elbilar börjat sjunka.

– Kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil, framhöll regeringen vid tillfället.

Kraftig sänkning för en grupp

Men trots att bonusen tagits bort visar det sig att många med elbil fortfarande kan ta del av gynnsamma subventioner.

Det innebär bland annat att bilens pris som förmånsbeskattas kan skrivas ned med hälften – som mest från 700 000 till 350 000 kronor.

Subventionerna gäller dock alltså inte privatpersoner – men däremot kan den med tjänste- eller förmånsbil genom sitt jobb ta del av kraftigt sänkt kostnad för sin bil.

Enligt Riksförbundet M Sverige handlar det om flera tusen kronor i månaden i rabatt på det belopp som förmånsbeskattas.

– Den som köper elbil privat måste självklart få samma rabatt på bilägandet som den som har fått bilen via sitt jobb. En sådan subvention måste komma alla till del, inte bara vissa, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.

70 000 kronor på tre år

Organisationens uppskattning är att rabatteringen under en treårsperiod, som är den normala innehavstiden för en tjänstebil, är i samma storlek som den tidigare klimatbilsbonusen. Det handlar i så fall om ungefär 70 000 kronor per bil under samtliga år.

Varken Transportstyrelsen eller Skatteverket kan dock svara på exakt hur mycket pengar det handlar om.

– Att tappa både skatteintäkter och arbetsgivaravgifter utan att veta vilka belopp det rör sig om och samtidigt hävda att man drar tillbaka klimatbilsbonusen för att det inte är lönsamt är raka motsatsen till att ha ordning på finanserna, säger Carl-Erik Stjernvall.

Ställer krav på regeringen

Nu kräver M Sverige att regeringen omedelbart agerar för att återinföra bonusen även för privatpersoner.

– Trots att regeringen har påstått sig vilja upphöra med stöden fortsätter staten att stötta elbilarna med stora belopp. Det är kanske positivt, men det är inte rimligt att det enbart omfattar förmånsbilar när man samtidigt så tydligt markerat att stödet var onödigt och dyrt när det var riktat till oss privatpersoner, säger Carl-Erik Stjernvall.

Foto: Precious Madubuike resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal.  Här är kvarlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen