UPPGIFTER: Kraftigt sänkt kostnad för många med elbil – “orimligt”

2024 02 26

Bonusen, som innebar att det gick att ansöka om kompensation hos Transportstyrelsen om man köpte en klimatvänlig bil, avskaffades med motiveringen att priserna på elbilar börjat sjunka.

– Kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil, framhöll regeringen vid tillfället.

Kraftig sänkning för en grupp

Men trots att bonusen tagits bort visar det sig att många med elbil fortfarande kan ta del av gynnsamma subventioner.

Det innebär bland annat att bilens pris som förmånsbeskattas kan skrivas ned med hälften – som mest från 700 000 till 350 000 kronor.

Subventionerna gäller dock alltså inte privatpersoner – men däremot kan den med tjänste- eller förmånsbil genom sitt jobb ta del av kraftigt sänkt kostnad för sin bil.

Enligt Riksförbundet M Sverige handlar det om flera tusen kronor i månaden i rabatt på det belopp som förmånsbeskattas.

– Den som köper elbil privat måste självklart få samma rabatt på bilägandet som den som har fått bilen via sitt jobb. En sådan subvention måste komma alla till del, inte bara vissa, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.

70 000 kronor på tre år

Organisationens uppskattning är att rabatteringen under en treårsperiod, som är den normala innehavstiden för en tjänstebil, är i samma storlek som den tidigare klimatbilsbonusen. Det handlar i så fall om ungefär 70 000 kronor per bil under samtliga år.

Varken Transportstyrelsen eller Skatteverket kan dock svara på exakt hur mycket pengar det handlar om.

– Att tappa både skatteintäkter och arbetsgivaravgifter utan att veta vilka belopp det rör sig om och samtidigt hävda att man drar tillbaka klimatbilsbonusen för att det inte är lönsamt är raka motsatsen till att ha ordning på finanserna, säger Carl-Erik Stjernvall.

Ställer krav på regeringen

Nu kräver M Sverige att regeringen omedelbart agerar för att återinföra bonusen även för privatpersoner.

– Trots att regeringen har påstått sig vilja upphöra med stöden fortsätter staten att stötta elbilarna med stora belopp. Det är kanske positivt, men det är inte rimligt att det enbart omfattar förmånsbilar när man samtidigt så tydligt markerat att stödet var onödigt och dyrt när det var riktat till oss privatpersoner, säger Carl-Erik Stjernvall.

Foto: Precious Madubuike resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen