4 mars 2026

UPPGIFTER: Kraftigt sänkt kostnad för många med elbil – “orimligt”

2024 02 26

I november 2022 slopade regeringen den så kallade klimatbilsbonusen.

Bonusen, som innebar att det gick att ansöka om kompensation hos Transportstyrelsen om man köpte en klimatvänlig bil, avskaffades med motiveringen att priserna på elbilar börjat sjunka.

– Kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil, framhöll regeringen vid tillfället.

Kraftig sänkning för en grupp

Men trots att bonusen tagits bort visar det sig att många med elbil fortfarande kan ta del av gynnsamma subventioner.

Det innebär bland annat att bilens pris som förmånsbeskattas kan skrivas ned med hälften – som mest från 700 000 till 350 000 kronor.

Subventionerna gäller dock alltså inte privatpersoner – men däremot kan den med tjänste- eller förmånsbil genom sitt jobb ta del av kraftigt sänkt kostnad för sin bil.

Enligt Riksförbundet M Sverige handlar det om flera tusen kronor i månaden i rabatt på det belopp som förmånsbeskattas.

– Den som köper elbil privat måste självklart få samma rabatt på bilägandet som den som har fått bilen via sitt jobb. En sådan subvention måste komma alla till del, inte bara vissa, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.

70 000 kronor på tre år

Organisationens uppskattning är att rabatteringen under en treårsperiod, som är den normala innehavstiden för en tjänstebil, är i samma storlek som den tidigare klimatbilsbonusen. Det handlar i så fall om ungefär 70 000 kronor per bil under samtliga år.

Varken Transportstyrelsen eller Skatteverket kan dock svara på exakt hur mycket pengar det handlar om.

– Att tappa både skatteintäkter och arbetsgivaravgifter utan att veta vilka belopp det rör sig om och samtidigt hävda att man drar tillbaka klimatbilsbonusen för att det inte är lönsamt är raka motsatsen till att ha ordning på finanserna, säger Carl-Erik Stjernvall.

Ställer krav på regeringen

Nu kräver M Sverige att regeringen omedelbart agerar för att återinföra bonusen även för privatpersoner.

– Trots att regeringen har påstått sig vilja upphöra med stöden fortsätter staten att stötta elbilarna med stora belopp. Det är kanske positivt, men det är inte rimligt att det enbart omfattar förmånsbilar när man samtidigt så tydligt markerat att stödet var onödigt och dyrt när det var riktat till oss privatpersoner, säger Carl-Erik Stjernvall.

Foto: Precious Madubuike resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen