UPPGIFTER: Kraftig eskalering – attackerar nya mål

2022 11 23

Turkiet uppges ha stått för ett luftangrepp mot kurdiska styrkor i norra Syrien.

Specifikt har attackerna utförts mot flyktinglägret al-Hol, ett läger där fler än 50 000 människor har tillfångatagits, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Bland fångarna ska det även finnas krigare som tillhör terrororganisationen IS.

Kaos utbröt

Uppgifterna kommer från den kurdiska milisen SDF och organisationen Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som berättar att kaos utbröt när de turkiska stridsflygplanen gick till angrepp

– Turkiska plan riktade fem attacker mot Asayesh-säkerhetsstyrkor inuti lägret, säger Farhad Shami, talesperson för SDF, till nyhetsbyrån.

Tiotal svenskar i lägret

Enligt det kurdiskt styrande partiet PYD är ett tiotal av fångarna i flyktinglägret svenska medborgare.

Utrikesdepartementet i Sverige vill emellertid inte kommentera händelsen.

– Vi har fått frågor om det under kvällen, men kan inte kommentera det under beredskapstid. Vi får ta det imorgon på kontorstid, framhåller UD:s presstjänst till Aftonbladet.

Slår ifrån sig anklagelser

Relationerna mellan Syrien och Turkiet är ansträngda, och eskalerade efter terrordådet i Istanbul nyligen.

Turkiet pekade ut PKK och PYD som ansvariga för dådet, och i helgen inledde landet en ny invasion mot kurdiska områden i Syrien.

Enligt Salih Muslim, partiledare i PYD, är det dock glasklart att det är IS som ligger bakom attacken i Istanbul.

– Turkiet skapar en ursäkt för att attackera våra områden, säger han i en intervju i SVT:s 30 minuter ikväll.

"Bara början"

Tidigare i eftermiddag uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landets flygoperationer “bara var början”. 

En markoperation kommer att inledas så fort läget tillåter.

– Vi fortsätter flygoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna från land vid den mest lämpliga tidpunkten för oss, säger han i ett tal enligt Reuters.

Putin uppmanade "återhållsamhet"

Igår uppmanade den ryska presidenten Vladimir Putin att Turkiet visar “återhållsamhet” i sin militära offensiv.

– Vi hoppas kunna övertyga våra turkiska kollegor att avstå från att använda överdrivet våld på syriskt territorium för att undvika eskaleringen av spänningar, säger Alexander Lavrantjev, Putins särskilda sändebud i Syrien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste få samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera eftergifter av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen