UPPGIFTER: Kraftig eskalering – attackerar nya mål

2022 11 23

Turkiet uppges ha stått för ett luftangrepp mot kurdiska styrkor i norra Syrien.

Specifikt har attackerna utförts mot flyktinglägret al-Hol, ett läger där fler än 50 000 människor har tillfångatagits, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Bland fångarna ska det även finnas krigare som tillhör terrororganisationen IS.

Kaos utbröt

Uppgifterna kommer från den kurdiska milisen SDF och organisationen Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som berättar att kaos utbröt när de turkiska stridsflygplanen gick till angrepp

– Turkiska plan riktade fem attacker mot Asayesh-säkerhetsstyrkor inuti lägret, säger Farhad Shami, talesperson för SDF, till nyhetsbyrån.

Tiotal svenskar i lägret

Enligt det kurdiskt styrande partiet PYD är ett tiotal av fångarna i flyktinglägret svenska medborgare.

Utrikesdepartementet i Sverige vill emellertid inte kommentera händelsen.

– Vi har fått frågor om det under kvällen, men kan inte kommentera det under beredskapstid. Vi får ta det imorgon på kontorstid, framhåller UD:s presstjänst till Aftonbladet.

Slår ifrån sig anklagelser

Relationerna mellan Syrien och Turkiet är ansträngda, och eskalerade efter terrordådet i Istanbul nyligen.

Turkiet pekade ut PKK och PYD som ansvariga för dådet, och i helgen inledde landet en ny invasion mot kurdiska områden i Syrien.

Enligt Salih Muslim, partiledare i PYD, är det dock glasklart att det är IS som ligger bakom attacken i Istanbul.

– Turkiet skapar en ursäkt för att attackera våra områden, säger han i en intervju i SVT:s 30 minuter ikväll.

"Bara början"

Tidigare i eftermiddag uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landets flygoperationer “bara var början”. 

En markoperation kommer att inledas så fort läget tillåter.

– Vi fortsätter flygoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna från land vid den mest lämpliga tidpunkten för oss, säger han i ett tal enligt Reuters.

Putin uppmanade "återhållsamhet"

Igår uppmanade den ryska presidenten Vladimir Putin att Turkiet visar “återhållsamhet” i sin militära offensiv.

– Vi hoppas kunna övertyga våra turkiska kollegor att avstå från att använda överdrivet våld på syriskt territorium för att undvika eskaleringen av spänningar, säger Alexander Lavrantjev, Putins särskilda sändebud i Syrien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen