UPPGIFTER: Kontroversiellt beslut fattat – gäller Jimmie Åkesson

2023 11 29

Efter Jimmie Åkessons (SD) utspel om att eventuellt riva moskéer i Sverige har flera partiledare, både i regering och riksdag, reagerat kraftfullt.

Och relationen mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna har nu skadats på allvar, uppger ett flertal källor från regeringen till Expressen.

Har fått nog

Irritationen bland övriga Tidöavtalsparter beskrivs som enorm.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har de senaste dagarna behövt ägna all tid åt krishantering – efter att SD-ledarens utspel bedöms kunna öka hotbilden mot Sverige.

Och nu uppges Ulf Kristersson ha fått nog.

Det blir tills vidare inga framträdanden tillsammans med Jimmie Åkesson bland regeringsrepresentanter.

– Hela vår planerade kommunikation ställs på ända, framhåller en av tidningens källor.

En tvärvändning

Beskedet är en tvärvändning efter att Jimmie Åkesson under det senaste året deltagit på en rad presskonferenser tillsammans med regeringen.

– Ulf ringde upp Jimmie Åkesson och hade ett ganska uppläxande samtal med honom, säger en uppgiftslämnare.

SD själva har i en kommentar avfärdat uppgifterna om statsministerns samtal.

Ytterligare en konsekvens kan dock bli att SD:s mycket tydliga krav på att ingå i regeringen efter nästa val nu förkastas.

Fram till alldeles nyligen ska såväl Moderaterna och Kristdemokraterna ha varit positiva till en sådan förändring.

Öppet brev

Tidigare idag publicerade Ulf Kristersson ett öppet brev till Sveriges muslimer för att förtydliga vad som gäller efter Jimmie Åkessons kommentar om landets moskéer.

– Jag vet att det är många som har ansträngt sig för att minska desinformationskampanjernas spridning utomlands. Det sätter jag ett stort värde på och det arbetet måste vi fortsätta tillsammans, framhåller statsministern i brevet enligt DN.

"Tar mitt ansvar"

Ulf Kristersson skriver vidare att världen blir alltmer våldsam och polariserad.

Terrorhotet är högt.

– Jag som statsminister tar mitt ansvar i detta och så gör även regeringen och våra myndigheter.

Även Socialdemokraterna har reagerat, både genom partiledaren Magdalena Andersson och försvarspolitiska talespersonen Peter Hultqvist.

– Åkessons agerande är väldigt negativt för svensk säkerhet, säger den senare till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen