UPPGIFTER: Kivra överväger stor förändring för användare

2025 07 22

Kivra har blivit allt mer populärt bland svenskarna under de senaste åren.

I dagsläget finansieras tjänsten av myndigheter och företag – medan det är avgiftsfritt för användarna.

Det kan snart vara på väg att ändras, rapporterar sajten Mobil.

Kan börja ta avgift

Den populära digitala brevlådan testar just nu en modell där användare kan betala för att ta emot kvitton och betala fakturor.

I och med att få användare berörs så bedöms det handla om ett begränsat test.

– Att hantera fakturor och kvitton kan komma att få en prislapp om du använder Kivra, understryker dock Mobil.

Bekräftar test

Även sajten Tekniksmart uppmärksammar Kivras test.

De uppger att det handlar om ett så kallat A/B-test.

– Målet med A/B-test är att se effekten av en förändring innan den slår igenom på bred skala, menas det.

Testet tycks undersöka hur många som är beredda att betala 200 kronor per år för att ta emot kvitton och betala fakturor.

Kivra bekräftar testet, och uppger att det genomförs för att samla feedback.

Det är Kivra

Kivra är en digital brevlåda som samlar räkningar och annat som ska betalas.

Tjänsten har drygt 6 miljoner användare i Sverige.

Över 47 000 företag och myndigheter skickar via Kivra

Via tjänsten får användare saker som myndighetsbrev, brev från företag, lönebesked, kreditupplysningar och vårdkallelser.

– Kivra är säkrare än vanlig papperspost. Du slipper fördröjningar och inget kommer bort. Din data är krypterad och bara du kan se ditt innehåll, förklarar Kivra.

Kritiker till Bank-ID har menat att ökad konkurrens behövs med tanke på tjänstens dominans på den svenska marknaden.

Återstår att se

Det återstår att se om Kivra tar steget till att bli en betaltjänst eller inte.

Uppgifterna har väckt stort missnöje på sociala medier – och många användare rasar över att de kan behöva betala för tjänsten i framtiden.

Läs mer: Jätten skapar eget Bank-ID – har 6 miljoner användare

Läs mer: Kjell & Company tvingas agera – kunderna sviker kedjan

Foto: Kivra

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen